Inlägg publicerade under kategorin Speciella platser

Av Annika - 8 juni 2010 14:08


Skulle iväg för att hämta kursmaterial hos en kollega till mig.

Som råkade bo i närheten av Rådasjön.

Som råkar ligga i närheten av Bertilssons stuga.


Och eftersom jag behövde en dos av naturen igen, gjorde jag en liten avstickare efter mötet. Det var alldeles TOMT på folk...sååå skönt det är att åka ut i naturen på vardagarna när man ofta är ensam.


  

I det här lilla huset kan jag tänka mig att bo....

Fast egentligen är det bara en bastu.

Men visst är det underbart gulligt?


  

Det är något som fascinerar mig med bäckar....

Ett litet vattenfall, vatten som porlar fram mellan stenarna...det är SÅ rogivande.



  

En plats för kontemplation


  

På ingång till caféet


  


Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag uppskattar verkligen respekten för dom som transporterar sig på kvastar!! HUR många caféer och restauranter har separata häxkvastparkeringar??!


  

Den här vovven är ju bara underbar.....haha....

Och kolla in dom små grisarna som ligger och solar sig.


Annika - som älskar Bertilssons stuga

 

 

Av Annika - 30 maj 2010 20:03


Jag och Dezi lät fantasin strömma fritt på Carlstens fästning.


  

Dezi som kommendant.



  

"Men RÖR på er slöflockar! Fiender i sikte!!"


  

"DÄR ute är dom! SKJUUUUUT!"


  

KABOOOOOOM!

 

 

  

"FLYYYY!!! Utrym fästningen!!!"

 

En av de många hemliga lönntunnlar som slingrar sig under fästningen och som skulle fungera som flyktvägar.

 

 

  

"Soppan är klar!"

 

Lasse-Majas kök och hans gryta där han lagade mat till bl a Sveriges kung.

 

     

   

HÄNGD!!

 

 

Just här hängde man fångar som inte skötte sig. Se falluckan snett bakom.

 

 

 

Annika - söker jobb som skådespelare på fästningen

Av Annika - 30 maj 2010 19:40


Dezi och jag styrde kosan mot Marstrand, som ligger c:a 3 mil norr om Göteborg.

Här skulle vi tillbringa Mors dag - efter en härlig frukost på ett café i Göteborg.


  

I väntan på färjan.

Carlstens fästning präglar hela ön.


  

Färjan heter Lasse-Maja och många historier berättar om Lars Molin, född 1785, som gjorde stöldturnéer i hela landet utklädd till kvinna. Därav öknamnet.


Lasse-Maja fick livstids fängelse på Carlstens fästning, d v s 26 år, men lyckades faktiskt rymma en gång, återigen utklädd till kvinna. När han blev återförd till sin cell fick han så småningom i uppgift att laga mat till kommendanterna. En gång kom Sveriges kung Karl XIV på besök och imponerades djupt av Lasse-Majas mat, varpå han benådade honom. Lars Molin dog 1845 och ligger begravd i Arboga där han slutade sitt liv som bonde.


  

Uppifrån Carlstens fästning har man en fantastisk utsikt!


Vi hade aldrig räknat med att fästningen var så STOR.

Det tog oss 2 1/2 timme att gå runt - upp för trappor, genom portaler, in i gångar och mörka rum, över borggårdar.


Om ni kommer till Marstrand, missa INTE en fästningstur, för det är verkligen värt pengarna. Men ta god tid på er och var beredd på lite fysisk ansträngning.



  

Fästningen började byggas i slutet av 1600-talet och fortsatte att växa fram till mitten av 1800-talet, då den stod klar i all sin prakt.

Den sades då vara en av Europas mäktigaste fästningar och nästintill ointagbar.


  


  


     




Ett myller av murar, vallgravar, tunnlar, ointagliga murar, enorma järndörrar och skyttevärn precis överallt gör fästningen imponerande och storslagen.


  

Men det var nog den här som skrämde oss mest nere i en av tunnlarna.


När vi kom hem var vi helt slut.

Oj, så mycket frisk luft och så mycket motion.


Och nu har vi bara kollapsat på soffan....


Annika - nöjd och glad efter en jättetrevlig Mors dag!

Av Annika - 8 maj 2010 14:40


På Storgatan i Göteborg ligger ett kul café som heter Villa Villerkulla.

Det är öppet varje dag mellan 11.00 och 22.00

Och här är det rörigt, charmigt, oorganiserat och jättemysigt!!


  


  


Här kan man äta kakbuffé - ät så mycket du orkar!

Man får nog ha god tid på sig :)



Överallt finns det MASSOR med gamla saker.

 

Inget hänger ihop.

Det finns ingen röd tråd.

Bara ett enda virr-varr.

Precis som i Villa Villerkulla.


  

  

     

Här sitter hon ju - i egen hög person.....


  


  


  

Toaletten är helt underbar, men fotot ger den inte riktigt rättvisa.

Den badar nämligen i ett trolskt ljus, som gör att man tycks stiga in i en sagovärld. (Vilket försvann med kamerablixten)


Pröva gärna en fika eller en lunch på Villa Villerkulla.

Oförglömligt.


Annika - som tycker att Pippi borde stå bakom disken....

Av Annika - 28 mars 2010 18:38


Dezi plockade upp mig och vi styrde kosan mot okänt mål.


Till slut hamnade vi på Älvstranden, vilket är norra stranden av Göta Kanal.

Här låg de tre stora varven Eriksberg, Lindholmen och Götaverken. Idag byggs det något helt enormt på dessa områden. Det är spännande att komma dit och se vad som har hänt sedan sist.


Dezi och jag åkte till Eriksberg, åt lunch på ett konditori och upptäckte sedan att Ostindiefararen Götheborg låg inne för reperation.


  


Tänk att hon varit hela vägen till Kina och tillbaka mellan 2005 och 2007.
Helt fantastiskt.

Och en god vän till mig var faktiskt ombord hela vägen.


Här finns även ett museum och en shop där man kan köpa äkta 1700-tals porslin från Ostindiska Kompaniet som importerade porslin från Kina.



  


Så här såg man ut på den tiden.

Vet inte vad som är snyggast: kläderna eller den fantastiska vasen från Kina.


Sedan gick vi vidare och klättrade upp på berget vid Sannegårdshamnen.

Där hittade vi en MYCKET märklig bunker.

En personlig bunker för egotrippade.

(Är det NÅN som vet vad det här är för nåt?)


  

Dezi intog den genast.



  

Spanar efter fiender....



  

Spaning i krigstider.


  


Och här står jag, dagen till ära i flätor (ler)

De små prickarn är INTE skit på linsen utan fiskmåsar.


Bakom mig till höger var jag på Michael Jackson konsert 1988. Hela området var då bara ett stort fält. Och jag minns det som i går: alla folk som skeppades över med båt. Och sedan kom Michael himself i en alldeles egen båt med sina budyguards. Tidigare på dagen hade han hyrt hela Liseberg några timmar. "Coolt!"


Ojojoj, vilken upplevelse den där Bad-konserten var. Glömmer den aldrig!


Vi körde vidare och efter en shoppingtur på Ö & B visade jag Dezi vår hemliga plats!!


  


Uppe på berget bakom Kvibergs kyrkogård ligger den här labyrinten där forntidsfolk hade sina ceremonier. Jag vet inte så mycket om den förutom att den är väldigt gammal, troligtvis från före Kristi födelse. Den är också mycket ovanlig eftersom den INTE ligger vid havet, vilket är brukligt.


Det är inte lätt att hitta hit för det finns inga skyltar. Bara en diffus stig som leder rakt in bland träden. Det var rena turen att jag hittade tillbaka.


Innerst inne tycker jag det är bra att det inte är skyltat. I så fall skulle nog hela platsen ha varit förstörd vid det här laget. Nu är den orörd och intakt.


  


Dezi blev lite rädd för Odens starka krafter!

(Vi är INTE dramatiska i vår lilla familj....INTE!)


Annika - shopping, natur och kultur och forntid, vad kan man mer begära?

 

 

Av Annika - 14 mars 2010 17:45


Efter en vända på gymet kom Dezi och hämtade mig.

Vi styrde kosan söderut - till Tjolöholm - där vi avnjöt en härlig måltid.


Sedan var det dags att inspektera naturen.

Märkligt nog var vi alldeles ensamma vid slottet!

Det händer inte ofta men det förhöjer stämningen...



   

Visst är det vackert!



   

Jag inspekterar mina ägor. :)

Man kan ju låtsas....


   

Och här hittade jag en fin sittplats!

Kolla vad fint det är med stenarna där uppe på krönet.




Bambi Annika på hal is:


  


  


 Det GICK!!


Dezi vandrar ut på havet:

  

   

Här inspekterar han den stora sprickan i isen.

Man kan lugnt säga att isen i alla fall är TJOCK!


Och så avslutar vi med svanparet som flög över det vidsträckta vattnet....


  


Annika - leker med fotoprogrammet

Av Annika - 4 januari 2010 17:19

  

Så är jag då tillbaka efter ett besök i Roasjö som ligger sisådär 14 km från Svenljunga.


Jag körde och körde och körde på snöiga vintervägar. Det var så vackert inne i skogen.....

  

....och här och var dök det upp en liten "Bullerby".


En konsultkollega, Stephan, har köpt en gammal syfabrik och gjort om den till konferensställe. Jag har aldrig tidigare träffat Stephan, men vill hellre se andra konsulter som möjliga samarbetspartners istället för konkurrenter. Och Stephan visade sig vara en mycket trevlig herre som lagt ner ett oerhört jobb på att bygga om fabriken!



  

Här är själva fabriksområdet som nu blivit en trevlig matsal.


Som mest jobbade 15 sömmerskor här, men företaget hade 150 sömmerskor knutna till sig och producerade massor med kläder runt 50-och 60-talet. Därefter gjorde man endast jeans. Fabriken stängdes ner för c:a 20 år sedan.


  


Men det viktigaste finns kvar - symaskinerna!
En på varje matbord....


  


.....och mitt inne bland kaffemuggarna. :)


Kul ställe och roligt att kunna bevara gamla minne från "fornstora dagar".


Sedan körde jag hem över Borås och försökte hitta ett minneskort till min kamera. Men dom var slut. Åkte till ett fabriksområde i Göteborg men hittade inte affären jag sökte efter, hamnade i "hem-från-jobbet-köerna" och blev "fed up". Då hade jag redan kört i sammanlagt tre och en halv timme, så jag struntade i allt och åkte hem.


Ibland orkar man liksom bara SÅ mycket....


Annika - som tycker om landet. I lagoma doser... 

Av Annika - 24 november 2009 18:23


På allmän begäran tog vi en och en halv timme lunch idag.

Jag åt snabbt och fick en hel timme över till promenad.

MÅSTE ut bland träden! MÅSTE in i naturen!
Jag får abstinensbesvär när jag inte blandat min egen själ med naturens själ på över en vecka.


  

Jag strövade omkring på måfå - och plötsligt befann jag mig vid liftbanan.

Oj, så högt berget är.



  

Den här backen var MYCKET brantare i verkligheten än vad bilden visar.

Och därmed gick mitt "utmaningsadrenalin" igång.

Kan man ta sig till toppen?

Hinner jag? Orkar jag?


Det var längesedan jag pustat och stånkat och stönat så mycket.

Mina lungor höll på att sprängas.

SHIT, vad jobbigt det var!



  

Men jag klarade det!!!

Wooooeh!

Och sedan vände jag mig om och såg att det verkligen var värt mödan!



  

Här är SÅ vackert!


Nedfärden gick mycket fortare än jag trott. (Den brukar göra det)

Mitt i backen halkade jag på blöta löv och konstaterade att min täckkappa är ett utmärkt transportsätt om man vill gliiiiiiida nerför. Vilket jag gjorde :=)


Kom tillbaka tio minuter innan kursen började med lerig kappa och ännu lerigare skor, som jag fick rusa in på toa och skölja av.


Men det var det värt!


Annika - har upplevt naturen igen. Och hon är lika underbar som alltid

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29
30
<<< Juni 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok


Skapa flashcards