I går, torsdag, hade jag fått tid hos filmbolaget för att sälja in "Kvinnan i Klippan." Och så vaknade jag efter en natt med feberblöta lakan och en hosta som var gräslig!! På denna viktiga dag som jag förberett mig en vecka för, då jag behövde all kraft och inspiration jag kunde hitta. SHIT!!

Så jag gick till mötet ändå även om jag var alldeles vimmelkantig - ville inte ställa in för då riskerade jag väl att aldrig få till ett nytt möte. Jag bad inom mig att jag skulle få extra kraft från någonstans - bara en enda timma, så jag skulle klara att ge järnet under presentationen.

Jag klev in på kontoret, hälsade på filmproducenterna - och då försvann hostan totalt! Krafterna återvände och febern försvann. Vi samlades i mötesrummet och trots att jag pratade i nästan en timme hostade jag inte en enda gång. Gud, så märkligt!!

Presentationen gick jätte-bra, kunde inte gjort det bättre. Men så fort jag kom ut på gatan bröt jag ihop i en hostattack och när jag kom hem bara kollapsade jag på soffan. Är det inte underligt?! Ibland har man nog hjälp från ovan eller så är TRON på att det SKA GÅ så himla stark att den t o m kan göra oss friska. Det säger mycket, tycker jag.

Producenterna bad att få läsa boken och det är jag glad över. De kunde lika gärna tyckt att storyn var skit. Nu ska jag få besked om en månad och jag hoppas att Minya fixar det här!!

Spännande. Håller tummarna så dom knakar.

Annika - som i alla fall vet att jag gjort allt jag kunnat

Oooiiiih, vad jag är glad.

I går fick jag ett frustrationsanfall. Ett till. Så jag gick ut i mörkret, ut bland träden.

"Snälla, ge mig ett tecken i morgon!" sa jag. "Vad som helst. Inget händer, jag drar och drar i saker och ting men dom sitter fast. Är jag på rätt väg? Är "Kvinnan i klippan" det jag ska lägga min energi på? Kan jag få ett tecken på vilken väg jag ska gå, för nu börjar det kännas tungt."

Idag fick jag ett mail från filmbolaget som jag var i kontakt med för längesedan. Jag trodde dom hade "dumpat mig", men istället rörde det sig om för mycket jobb och sjukdom.

Men NU var dom redo!

26/2 fick jag tid för ett möte med filmproducenterna. Då får jag pitcha min idé. Åh, vad roligt!!! Jag ska verkligen förbereda mig.

TACK TACK för det tecknet! Tusen tack!
Jag är på rätt väg, alltså......

Annika - som tror på tecken!

En gyllene väg mot horisonten 

Igår fick jag information om att vår film "Spirits for Sale" har kommit med på New York Filmfestival som går av stapeln 19 - 26 mars!

Detta är en STOR festival med drivor av kändisar, producenter, regissörer, filmskapare o s v. Så det känns jätteroligt.

Vi är ombedda att komma dit och presentera filmen (och partaja med kändisarna), men själv jobbar jag 24 - 26 mars så jag kan inte. SHIT! Folke kan nog inte åka heller.

Jag ser att dom även har en festival i Los Angeles i juli - vet inte om detta medverkande även inkluderar LA. För i SÅ FALL ska jag verkligen ta mig en rejäl funderare fram i sommar...... 

Annika - som är så glad att så många får se vår film

Puh, nu har jag kämpat med brevet i tre timmar till!

Försökte få till något som "sticker ut" utan att bli oseriöst. Något som syns.

Men jag måste ju lite på Minyas kraft, tänkte jag. Och då fick det bli så här.....

 En mapp med ristningen på utsidan. Ingen text.

Det ser snyggt ut och det borde ju väcka nyfikenhet.

Inuti har jag presenterat mig, skrivit en synopsis, en tag line, genre, ett ledord...bla bla bla.... och allt annat som Hollywood vill ha. (Har pluggat på!!) Jag skickade även med boken.

Och så slutade jag med:

Jag vet att jag gör allt fel.

Jag har ingen agent. Ännu.

Jag har inget filmmanuskript. Ännu.

Men vad jag har är en okuvlig tro på att  underverk kan hända...

.....precis som i mina böcker.....

.....och precis som i dina filmer....

Ibland är saker och ting "meant to be".

Och dessutom - om du gör film i Sverige kan vi bjuda på svenska köttbullar på IKEA. Ingenting kan toppa det!!

 -----------

Jag kollade en intervju med Tim och Johnny Depp.

Intervjuaren sa väldigt allvarligt: "So you and Johnny have worked together for ten decades?!" (Det är alltså 100 år....)

Hon märkte inte att hon sa fel.

Johnny som just drack vatten bara exploderade, sprutade ut vattnet och höll på att trilla av stolen av skratt. Tim försökte se seriös ut men eftersom Johnny fastnat nere på golvet i skrattattacker kunde han inte hålla sig. Speciellt som intervjuaren fortfarande inte fattade vad som pågick!

Gud, vad jag skrattade!!

Jag tror de där två killarna har hysteriskt roligt tillsammans.

Så därför klämde jag i med en rolig avslutning.

Nu går brevet iväg till Beverly Hills. (Jag hade tre olika adresser, men chansar på adressen till hans agent.)

Bye bye lilla brev!
Good luck!
Bring Minya´s power with you!!

Annika - som hoppas Freja håller sin hand över det här och att Orm inte norpar brevet på vägen!

Igår kämpade jag med brevet till Tim - och med "the Tag Line". Vilket innebär att man ska beskriva hela filmen i en enda mening (!!) Och helst så bra att alla vill se den. Det ska inte vara "själen" i filmen (typ ljuset slåss mot mörkret) utan själva handlingen.

Försök själva. Det är ursvårt.

Idag tog jag en rejäl powerwalk och som alltid vaknade mina små grå hjärnceller till liv. Och nu har jag kommit på ett förslag:

"Two women, two sons, one enemy - 3000 years between them.

(Har ni märkt att allt låter så mycket bättre när det är på engelska!)

Funkar det?

Till alla av er som läst boken och som plötsligt får en snilleblixt-mening i huve´t, please, maila mig. Ni kanske har bättre idéer. (Ler)

Okidoki - nu ska jag ut och handla mat.

Ikväll ska jag och min son gå på bio.

Återkommer med ett utlåtande av filmen Valkyria.

Annika - sitter utpumpad i träningskläder, på väg in i duschen.....

Jag håller på att sätta ihop ett brev till Tim Burton.

Okej, för er som vet vem det är hör jag nu: "Men herregud, kom ner på jorden, människa!"

Från alla er andra hör jag bara ett stort "VEM?"

Tim Burton har regisserat Edward Scissorhands, Batman, Apornas Planet, Sleepy Hollow och Sweeney Todd. Plus ett flertal andra filmer. Han har vunnit massor med priser.

Nu för tiden jobbar han så gott som alltid med Johnny Depp. På senare tid har han även börjat jobba med Alan Rickman. Fattar ni? Båda mina två favoritskådisar för rollen som Orm. Och NU tycker jag det är dags att Mr. Burton gör film av min bok!! (Fast det vet han ju inte själv, så jag måste låta honom få veta det.)

Okej, okej, nu är Piff & Puff på gång igen:

"Men snälla...det går inte! Man måste ha en agent och ett manuskript!"

"Jag hatar orden går inte! Vem bestämmer att det inte går?!"

"Han får hundratals manus och filmidéer varje vecka!"

"Okej, så mitt förslag måste vara BÄST!"

"Det finns ingen chans att han ens läser ditt brev!"

"OCH - vad är det värsta som kan hända om jag skickar det? Va?"

Så där håller vi på. Och i sådana här fall vinner envetna Puff ALLTID!

Jag blir så trött på folk som säger att saker inte går. Herregud, mirakel händer. Och ibland är det bara "meant to be".

Så nu använder jag min pyskologiska, kvinnliga list och funderar på hur min förfrågan ska ta sig förbi en brevöversvämmad agent, fram till Mr. Burton himself.

Jag måste göra något annorlunda.

Något som når in till hans själ.

Något som gör att han hör Minya.......!

För Minyas magnetism är allt som krävs. Det vet jag.

Funderar vidare.......

Annika - "If you can dream it, you can be it"

Hans vackra fru Helena Bonham Carter blir PERFEKT i huvudrollen som Malin!!

Alan Rickman får bli Orm, som sagt.....

Men var ska jag göra av Mr. Depp nu då?

Suck.......jobbigt med alla stjärnor!!

OJ!

Jag fick ett svar från filmbolaget med vändande mail.

De tyckte att det hela lät mycket spännande och ville gärna ordna ett möte så att jag kunde komma och presentera "Kvinnan i Klippan". De ska återkomma till mig med lämpligt datum.

Yesssss, vad KUL! Trodde inte ens dom skulle svara.

För er som inte är i filmbranschen kan jag berätta att det är en oändligt lång resa fram till att man över huvud taget kan börja spela in. Och för det mesta kommer man inte ens så långt. Men jag är URGLAD för varje liten framgång, hur pytteliten den än är. Även om man har stora visioner så måste man glädjas åt myrstegen.

Och första steget för mig är att över huvud taget få kontakt med producenter som vill lyssna på idén. Så det här blev jag otroligt glad över!

Annika - som tagit en runda på gymet och nu väntar på Galant

Gud, vilken "konstig" dag! Jag har gjort - INGENTING. Jag tog en rejäl powerwalk i morse. Sedan fortsatte jag att göra - INGENTING.

Jag läste ut boken och gled in i den där konstiga "skaparvärlden" som jag befinner mig i när jag skriver. Ärligt talat, det är som att befinna sig i en annan dimension. Jag är knappt kontaktbar. Så jag gled in i min filmvärld och i Minyas värld och hamnade i komabubblan igen :)

Det finns en variant för att slippa skriva hela manuset, tänkte jag idag. Om jag nu vill ha en svensk film, förstås. Och det är att pitcha (betyder att "sälja in" på filmspråk) idéen till en producent, som sedan kan söka pengar för utvecklingsstöd och för att filma. Så jag ringde till Film i Väst, som ger stöd för filmer i regionen. (Dom kanske hade för mycket pengar och ville ge bort lite, tänkte jag! Ha ha!)  Men jag måste hitta en producent/regissör själv  sa dom, och gav mig en lista på filmbolag.

Jag skrev till ett enda filmbolag här i Göteborg. (Och använde allt jag lärt mig från boken!) Berättade om "storyn" och frågade om jag kunde få komma och pitcha? Dom lär väl ha hundratals/tusentals förfrågningar från folk som tror att dom har världens bästa idé. (Skratt)

Jag måste sluta med några ord från boken som fick mig att försvinna ännu längre in i min komabubbla:

"Utan att bli FÖR New Age mystisk - prata med manusförfattare och majoriteten kommer att säga, visst, skrivkramp får man rätt ofta! Men det finns en sorts motkraft, en magisk energi från universum som verkar skicka dig exakt de berättelser du behöver just då, när du är klar för att ta emot dom. Du behöver bara öppna dig för dom när dom kommer. För om det är rätt - då kommer dom!"

Minya kom till mig för att hon ville att det här skulle komma ut.

Och hon är inte klar än. Boken var bara början.

"Stand by me, Minya!" (Klart hon gör!)

Annika - som är inne i bubblan och då är jag "fast" vid den där magiska kraften från universum. Vi författare VET ju att den finns!