Direktlänk till inlägg 24 januari 2009

Ett U-land inne i ett I-land

Av Annika - 24 januari 2009 10:38

Vaknade till ett mail från en god vän på reservatet Pine Ridge (Sioux) i South Dakota. Det var där vi spelade in filmen "Spirits for Sale". Alex tillsammans med hövdingen Oliver Red Cloud och medicinmannen Floyd Hand (vi träffade och filmade alla tre) har skickat ett officiellt uttalande från stamrådet med skrämmande siffror, som de vill att världen ska ta del av:

Arbetslösheten är 82%

Medelinkomsten är 1/5 av medelinkomsten i landet

76% av ungdomarna lämnar skolan i förtid

Medellivslängden är 77 år för amerikaner, 66 år för indianer men 48 år för Sioux Indianer

29% av Siouxindianerna är hemlösa

44% av hushållen har inget riktigt kök

55% av hushållen är utan telefon

33% har endast tillgång till vedspisar som värme

50% fler Siouxindianer råkar ut för brott än andra medborgare

90% av våldäkterna anmäls aldrig för "ingen bryr sig"

Det är ett U-land mitt inne i USA och situationen är katastrofal.

Med resolutionen som nu går ut och som är undertecknad 21/1 gör Sioux indianerna ett försök att med legala medel kräva tillbaka sitt land, d v s de heliga bergen Black Hills.

"Good luck"! säger jag. USA har inte ens bett om ursäkt ännu.

Annika - som återigen konstaterar hur mycket bråk det är runt heliga områden.

Indianer

Dela

marieG

24 januari 2009 15:39

Suck! säger jag bara.
I gp idag så kunde man läsa att bara en bråkdel av filmerna i Gbg:s filmfestival är kvinno-representerade.
Jag personligen efterlyser filmer från minoriteter, jag fick lysa med ficklampa efter det och fann....ingen.
Hmmm, skrämmande siffror, ja verkligen.
Kanske borde dom ut i pressen, det är annars inte mycket som det står om i pressen, gällande minoriteter, som man kan lita på, känns det som.

Ana

24 januari 2009 17:35

Jag läser just nu Dee Browns "Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee." Som kommit i ny fullständig svensk utgåva. Trots att jag sedan länge är medveten om hur indianerna har förtryckts och förtrycks i USA - är läsningen omskakande. Läs den!
Det är ofattbart hur världen styrs - då och nu! Och trots att Obama syns som ett hopp, har jag ännu inte sett ett enda ord om att ge stöd till dem (indianerna) vars land de vita invaderade och brutalt stal. USA vilar på en blodig grund och den frihet de ofta säger sig vilja försvara - berövade de utan någon medkänsla indianerna.
Nog är det dags världen börjar se!

http://www.lavkattan.se

Annika

24 januari 2009 17:46

Tack för era kommentarer, Ana och Marie.
Under mina år med indianer har jag hört och sett så mycket, så jag vet inte ens var jag skall lägga alla intryck. De övergrepp vi läser om är bara en vindpust mot allt annat som skett och som aldrig dokumenterats. Och när man hör det från sina VÄNNER - som jag har förmånen att kalla många av dom - då är det så gräsligt så man vet inte vart man ska vända sig.

Tyvärr är mina förhoppningar inte stora. Jag tror att USA hoppas på att indianerna ska supa ihjäl sig och på nåt sätt ta kål på sig själva, så att man slipper denna ständiga nagel i ögat. Så KÄNNS det i alla fall...

Visst är det härligt med USA:s rop: "The land of the free!" Ha! Ha!

Ana

24 januari 2009 19:53

hej Annika,
ja instämmer! Det är en så stor klyfta mellan verklighet och bild av verklighet ... och ordet frihet blir som ett mantra för rätten till kontroll.. för rädslan för allt som verkligen är fritt är monumental! Crazy!Crazy!
och ändå, ändå ... är att handla som om .. som om allt är möjligt att förändra ... det ända möjliga, för vad annars?
Att vara så kreativ det bara går...
Min tur vara förkyld! så litet svårt att tänka ... :-)

http://www.lavkattan.se

Annika

24 januari 2009 22:59

Åh, stackare. Inte kul att vara förkyld. Trösten är ju att det går över.

En indiankvinna sa en gång till mig: Du ska veta något om oss amerikaner: vi är rädda för ALLT!

Det är ju lite så, tycker jag. Folket leds genom skräck och hotelser. Och så blir ju landet som det blir...

Avslutar bloggen - tusen tack för allt!

Kommentarer (15)

Av Annika - 27 juni 2010 16:53

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

Fullmåne som får konsekvenser

Kommentarer (0)

Av Annika - 27 juni 2010 10:09

Kunde inte sova i natt. Kände mig "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte. Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

Dagens lilla trauma

Kommentarer (1)

Av Annika - 26 juni 2010 18:04

Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

Flås flås flås flås

Kommentarer (0)

Av Annika - 26 juni 2010 11:51

Flås...flås...flås...flås... Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :) Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

Ännu en solig morgon

Kommentarer (0)

Av Annika - 26 juni 2010 10:05

God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :) Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna. Läste att det förr i tiden ...