Idag ringde jag min kontaktperson på Bohus Malmön. Jag håller på att fila på de avslutande sidorna i boken och ville fråga om jag fick lov att sätta ut hennes telefonnummer. Och det var inga problem! "Du måste komma hit!" sa hon. "Det finns så mycket att skriva om. För det händer saker här, massor av saker!"

Under hösten har det hänt underliga saker över hela ön, fick jag veta. Spöklika saker. Folk som syns men som inte finns. Ljud och ljus och oförklarliga fenomen. Hon var verkligen berörd av detta "något" och skulle gärna berätta mer när hon fick tid. (Jag måste åka dit! Måste!!)

Jag tänker med en viss bävan på tidigare böcker som jag skrivit. När "saker" har börjat hända, saker jag skrivit om. Är det så att böckerna drar igång märkliga krafter eller är det tvärtom: krafterna vaknar och böckerna måste skrivas som en del i att sprida ett budskap? 

Jag får en "otäck" känsla av att det jag delvis fantiserat om inte alls är fantasi utan snarare gömda minnen från det förflutna. Kanske är det människorna i boken, krafterna från forntiden, som har satts i rörelse? Och kanske är allt det här inte alls en tillfällighet.....eller hur, Minya? :)

Annika - mitt i ett äventyr....igen!

 

Anna

13 oktober 2008 19:17

Oj, oj, oj... nu ryser jag alldeles väldigt...vilken gåshud! Jag tycker det är så FANTASTISKT spännande. Och att du är så himla BRA på att handskas med de här krafterna på ett naturligt och otvunget sätt. Jag tror verkligen inte att jag hade vågat...
Förresten, mer eller mindre av en slump hamnade jag på Täxelberget i helgen. Visst är det platsen för en av händelserna i första Svarta Katten-boken? Har du varit där på sistone, kan du säga nåt om vad som händer där nu ...?

/Anna

 

Annika

13 oktober 2008 20:06

Hej Anna!
Tja, det är så himla sällan som jag mött onda krafter. De allra flesta är snälla eller bara förvirrade....och om de är arga är det mer för att vi inte FÖRSTÅR. Och det är ju inte så lätt alla gånger :)

Ja, Texelberget finns med i första boken, även om jag inte nämner det vid namn. Jag har TYVÄRR inte varit där på jättelänge, har svårt att hinna med alla platser som jag "gräver fram". (Skratt)

Jag tror jag är en sådan där person som går först och hittar platserna och - ibland - "startar upp dom". Och sedan finns det massor med underbara, lyhörda människor som kommer efter och tar hand om dom och ser till att dom blomstrar och har det bra. Det är skönt att veta! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...