Storleken har INGEN betydelse.....

....när det gäller vänskap :)

Frammeeee!

Så är jag tillbaka i Höör igen.

(Som en dam på kommunen uttryckte det: "Pinsamt att säga vår webbadress, men den är faktiskt hoor.se.)

(Man får tänka på vilken stad man bor i....)

Jisses, vad det blåste på vägen ner! Det låg kvistar och grenar överallt och bilen åkte som en vante när kastvindarna kom. Riktigt otäckt.

Jag har i alla fall bott in mig i det här rummet, så det känns som att komma hem.

Nu ser jag fram mot de sista fyra dagarna och eventuellt två dagar till nästa vecka. Sedan är det slut.

Annika - i hotellsängen med laptopen på magen

Alltså, jag VET att min blogg blir väldigt tråkig de dagarna jag är ute och jobbar.

Jag är så slut efter mina föreläsningar, så på kvällen - när jag har c:a två timmar till förfogande och skall klämma in att svara på mail samt helst även gå en timmes promenad - är det liksom slut på inspirationen. Det är slut på roligheten också. Så jag slänger bara ner några rader så att ni vet att jag lever.

Så - very sorry för den tråkiga bloggen månaden som gått - men nu har jag bara en och en halv vecka kvar av megaprojektet, sedan skall jag ta mig i kragen igen.

Det BLIR bättre! Lovar :) Och jag har ju många roliga saker på gång framöver.

Åh ANDRA sidan är ju min skånska "trollskog" väldigt, väldigt trevlig och det finns ju en orsak att jag hamnade där. För TÄNK vilka spännande saker som kommer att hända nästa sommar.

Och nu packar jag. Har knappt hunnit packa upp. Den här helgen bara försvann.

Ska ta lite luft och gå en sväng (om inte regnet kommer tillbaka) innan jag sätter mig i bilen och kör dom tre timmarna ner till Höör igen.

Annika - vi ses/hörs i Skåne!

Tror jag var vaken tio gånger i natt. Oj, vad det regnade och blåste.

Men däremellan drömde jag något alldeles ofantligt mycket.

Jag befann mig i ett gammalt hus - måste varit någon form av f. d. lagerlokal eller fabrik. Högt i tak och märklig "design". Min son och hans dåvarande flickvän hade bott där för många år sedan och lämnat kvar en massa gamla möbler och skräp. Men nu skulle JAG flytta in. (Trots att jag hade en fin lägenhet någon annanstans....)

Jag flyttade hela natten! Försökte få bort allt det unkna och dammiga innanmätet. Huset stod mitt inne i en stad, vid en rondell, så varför jag ville bo där övergår mitt förstånd.

Nä, riktigt så här förfallet var det förstås inte....

I alla fall härjade jag på första våningen. Och andra våningen. Sedan skulle jag kolla bottenvåningen. Då visade det sig att man kom direkt utomhus när man gick ner för trappan - under huset, liksom. Det fanns ingen dörr man kunde låsa, så vem som helst kunde kliva in i mitt hus. Det bekymrade mig inte ett dugg. Dessutom borde det vara ruskigt kallt uppe i huset. Men det var det inte heller.

Tja, så där höll jag på några timmar. Och nu behöver jag definitivt en drömtydare!

Vad symboliserar huset?

Mitt liv? Något nytt (gammalt) projekt? Gamla minnen?

Och vad symboliserar nedervåningen som ledde rakt ut? Dåligt fundament? Eller frihet? Behöver ingen dörr?

Nu kommer jag att grubbla hela dagen. (Ler)

Annika - som vet att det måste vara ett budskap. Som jag dock inte förstår.