Jag har ju lämnat en liten dörr öppen för en fortsättning på boken. Mest för att det känns så märkligt att allt bara tar slut, nu när jag lärt mig så mycket om bronsåldersfolket. En tråd att spinna vidare på är i så fall att skriva om Minyas son - den lilla pojken som hon tillbringar 3000 år med att försöka leta rätt på. Vad hände med honom, egentligen?

Sådant där tänker jag ut med hjärnan. Men egentligen är det ju inte upp till mig. Det fick jag erfara ikväll, när plötsligt Minyas äldsta dotter "dök upp". Oj, vad paff jag blev!! Minst sagt oväntat! Hon figurerar knappt ens i boken. "Jag vill berätta om min mamma!" sa hon. "Och min bror..."

Jag har aldrig haft en tanke på att hänga upp historien på Minyas dotter.  Men som vanligt har jag väl inget att säga till om. (Suck) :)

Annika - som får låta läsarna bestämma om de vill ha en fortsättning....

-------------

Favorit i repris - för att Minya och Skjöld är så söta här, ovanpå "den riktiga" Minya och Skjöld. Ristningen finns vid Skjölds högra fot - syns lite dåligt p g a den blöta klippan och för att ristningen inte är imålad. Vid Minyas fötter finns vigselförättaren med höjd yxa, vilken representerar Tors hammare:

 

dchw

7 september 2008 19:46

När alla dessa underbara människor "kommer till Dig", så har Du nog inte mycket att säga till om.(Ler)Jag tror Du är "utsedd" att föra/ berätta om/ deras liv vidare genom Dig.Uttrycker mig nu väldigt enkelt:Klart vi läsare vill ha en fortsättning...Jag vill.
Regnet har avtagit i Sthlm, men fy vad mygg vi har
Från hjärtat, en varm hälsning

 

Annika

7 september 2008 20:18

Tack, snälla....!
Jag tar ett steg i taget just nu, så får vi se. Det brukar ju ge sig själv, liksom.

En varm hälsning tillbaka
Annika

 

Malin

7 september 2008 20:49

Det skulle vara underbart att ha sådan där kontakt du har med dina "bokfigurer!" Måste kännas väldigt tryggt. Är de alltid snälla, tänker jag? Har du aldrig haft några elaka bokvarelser? :) :)

 

Annika

7 september 2008 22:19

Nej, jag har aldrig träffat några elaka figurer. Faktiskt. Alla har varit snälla och hjälpsamma.

Om jag inte hade alla mina bokfigurer som hjälper mig med böckerna skulle jag själv ALDRIG kunna få ihop en sådan här historia :)

Annika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...