Ana

21 november 2008 18:22

om bokomslaget: Faktiskt ... när jag tittat några gånger på omslaget, tror jag det är väldigt rätt att färgerna är nedtonade på omgivningen.
Då känns det som om hon står mitt emellan världarna ... inre och yttre ... och utan att ha läst boken ... är inte det en bra känsla?

Annika

21 november 2008 19:00

Problemet är att printen inte ser ut som fotot här nedan. T ex är den blå fliken himmel borta. Och boktiteln är också mindre skarp.

Men jag kände faktiskt lite som du när jag såg den idag. Den här scenen som fotot illustrerar skildrar den fruktansvärda stunden när "Ondskan" attackerar Minya och hon gråtande ber till Freja om hjälp. Och ja, det blir lite som "vit mjölke" - eller rättare sagt, att hon är "omsluten av en anna värld."

Jag har aldrig haft problem förut med omslagen. Kanske SKA det så ut så här som det blev. Kanske det är Freja som svept in boken i dimma. :) :) :)

Ana

21 november 2008 20:43

ja den känslan fick jag också ... något håller emot ändringen ... sedan är det ju som alltid - svårigheten att förstå varifrån kraften kommer ...

se här vad jag hittade för en vecka sedan angående en fråga i mitt liv ...
"att veta hur farligt det är att bli sedd, hur viktigt det är att dölja sin kraft istället för att briljera med den, när man befinner sig i ett opålitligt patriarkat. Att ha en persona med vars hjälp man kan hålla sig dold och skydda sig mot de patriarkaliska attackerna."

Oj det är därför jag nu vill måla dimbilder! kände jag.
Det ligger kanske i tiden. Det är nog Freja! Bilder visar så mycket mer än ytan. Var lugn, omslaget blir bra!

Annika

21 november 2008 22:25

Tack, Ana.
Jag gick tillbaka till allra första omslaget. Och jag är faktiskt lugn nu. :)
Ända sedan jag blev bekant med "Dimmornas Drottning" (Drottning Omma) så har dimman varit en del av mitt liv. Och dimma spelar faktiskt en väldigt stor roll i den här boken också. Så det blev....

Annika (som bor i en dimmig stad. Haha)