Här kommer SLUTET.  "THE END"

Prinsen i Sverige

Prinsen fick för sig att han ville imponera på mina föräldrar för att få min hand. (Ler). Därför flög han till Göteborg och tog in på ett av våra flottaste hotell.

Sedan slog vi runt. Varje kväll. Och jag har flera roliga minnen.

T ex när han besökte mina föräldrar (och plötsligt varken åt griskött eller drack alkohol. DET hade då aldrig hänt förut. Som om mina föräldrar skulle bli imponerade av att han var en rättrogen muslim....)

"Fin lägenhet!" sa Prinsen när han satt i mina föräldrars lilla trea. "Vad kostar en sån här lägenhet att köpa?"

"Nja, den går ju inte att köpa", log pappa. "Det är ett bostadsbolag som äger hela området här."

"Okej, vad kostar bostadsbolaget att köpa?" sa Prinsen.

Min pappa blev för första gången mållös.

Jag tror Prinsen ville köpa mig bostadsbolaget som en liten present.

Prinsen och jag på nattklubb

Hahaha, kolla frissan!!
80-talet, vet ni.....

Just den här kvällen fick Prinsen för sig att bjuda ALLA på nattklubben på öl. (Han fick sådana där infall ibland). Han ropade fram en servitris till bordet och förklarade vad han ville. Tio minuter sedan kom personalen i en lång rad med massor av brickor fulla med öl, varpå dricksglasen började distribueras bland besökarna. (Och dom var MÅNGA!!)

Alla blev helt perplexa.

"JAG har inte beställt nån öl!" sa folk förvirrat. "Det måste ha blivit något fel!"

Personalen förklarade och nickade bort mot bordet där jag och Prinsen satt. Gästerna bara gapade, men dom tog sin öl och skålade med oss. Dom var djupt imponerande, kan jag säga! Måste trott vi var galna!

Där satt jag och nickade som en Drottning åt alla människor som tackade oss - DET var coolt. Jättekul! Det är kul att ge bort saker.

Sheiken och jag shejkar loss

Sedan fick Prinsen för sig att han skulle köpa mig en nattklubb. Istället för bostadsbolaget. Då kunde jag bo här i Sverige och vara nattklubbsdrottning. Han skulle bara komma och hälsa på några gånger om året, sa han.

Och DET lät ju kul, så vi gick runt överallt och frågade: "Vad kostar den HÄR nattklubben?"

Hahaha, det var ju döroligt liksom. Jag kom där i jeans och frågade om priset på nattklubben. Personalen skrattade högt eller himlade med ögonen. Tills dom såg Prinsen.

"Han är från Qatar", sa jag. "Han vill köpa en klubb här. Till mig. I present, liksom."

Då blev dom allvarliga. Men självklart visste dom inte priset på klubben, så vi skulle bli kontaktade av ägarna så småningom.

Nu var ju allt det här under förutsättning att jag gifte mig med honom.

Men inte ens bostadsbolag eller nattklubbar fick mig att falla.

Herregud, jag var ju inte KÄR!

Och Prinsen flög hem och jag åkte till London några gånger till och sedan gav han upp. Efter sju år. Ingen uthållighet ALLS! (Tihi)

Gammalt foto jag hittade....på vår kamel som vi hade nere i Egypten

Våra tjänare när vi bodde i Kairo (de ÄLSKADE min blonda lilla son)

Tänk så många tjänare för två personer.

OJ, vad jag gjorde bort mig första dagen.

Jag skulle vara artig och bära ut tallrikarna i köket efter det att vi ätit.

Men att JAG som "härskarinna" skulle komma ut i köket - ojojojoj, det GÖR man bara inte!

Tjänarna blev lika arga som Prinsen.

Man ska veta sin plats! Och min plats var INTE i köket!

(Den regeln har liksom upphört sedan dess....tyvärr....)

Jag vande mig aldrig vid de där tjänarna som sprang fram och puffade upp kuddarna varje gång jag skulle sätta mig på soffan. Och kallade mig "Madam" hela tiden.

Jag klarade inte av att släppa kläderna där jag stod, så att tjänarna antingen kunde tvätta dom eller bara plocka upp dom, vika ihop dom och lägga dom på en stol.

Jag tyckte det var obehagligt att bara säga till dom: "Köp shampoo till mig!" eller "Gå ut och handla frukt!" varpå dom sprang iväg på störten. Jag passar nog inte in som "härskarinna". :)

Okej, nu är sannsagan om Prinsen slut.

Det var kul så länge det varade.

Jag är så glad för alla dom där upplevelserna.

Och ibland undrar jag vad Prinsen gör i dag.

Hur många fruar han har.

Om han lyckats spela bort hela sin förmögenhet.

Om han tog över sin pappas mega-business.

Eller om han fortfarande är en "playboy".

Och jag undrar om han grämde sig över DET ENDA han inte kunde köpa för pengar - min kärlek.

(Jösses, det här kan jag OCKSÅ göra film om!) (Skratt)

Annika - shejkad - not stirred.

 

dchw

21 mars 2009 20:40

SUCK! Vaaad är väl en bal på Slottet?
Annika, jag måste läsa allt detta igen.
Lite erfarenhet har jag av bli kallad, Madam, och få kuddar uppuffade.Och fel shampoo, blev det också,fnissar. Inget för mig.Du har helt RÄTT...KÄRLEK kan INTE KÖPAS.
Är rörd...skrattar och gråter. Gråter ej av ledsamhet, utan av befrielse.
Ja, jösses...

 

Annika

21 mars 2009 22:33

Är du också en Madam?
Det måste du berätta om nästa gång vi ses :)

Prinsen vidhöll att alla människor kan köpas.
Jag vidhöll att det är INTE sant.

Jag fick rätt :)

 

Marieg

22 mars 2009 21:15

Hm, era historier slår nog mina, men liknande delade erfarenheter har vi här.
Jag var också rätt så ung och jag valde att se det så här: när man har befunnit sig såväl högt som lågt så vet man att uppskatta det man har och sitt egenvärde.
Jag känner mig sällan avundsjuk på andra människor och det är en gåva som har gjort mig otroligt rik.
Men jag kan beundra människor för deras egenskaper och se att dom är välförtjänta sin uppskattning, grubbel grubbel, det här smakar mer i min mun.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...