Nu försvinner jag ett tag.

Ja, inte så att jag går upp i luft, precis.

Men i morgon bitti åker jag till Stockholm för ett möte på Bonniers 13.30

Då kommer utlåtandet. Spännande......!

Men jag har full tillförsikt till att det som jag ska göra av alla dom där olika projekten kommer att bli verklighet. Det kanske inte är boken, det kanske är filmen. Och då ordnar det sig. Inget att oroa sig för.

Sedan, i morgon eftermiddag, ska jag träffa min älskade Minya/Nikeisha och hennes mormor. Vi ska ta en fika i Gamla Stan där jag ska tillbringa natten på hotell Reisen.

På lördag jobbar jag med Moderaterna - ledarskap och teamutveckling.

Tar sista tåget hem och lär väl vara tillbaka vid tiotiden.

Jag tar inte med mig datorn. Orkar inte släpa runt på den i Stockholm och dessutom är det ju bara två dagar.

Därför försvinner jag från bloggen ett par dar och vi hörs igen lördag kväll. Men jag lämnar er med en underbar bild - ljuset kommer tillbaka! Och flyttfåglarna! 

Annika - som just varit på ett kundbesök och nu ska packa för morgondagens resa

Här kommer en liten tur i mitt indianmuséum igen :)

(D v s i min hall) 

En helt vanlig drömfångare.

Men den här är så vacker och den gjordes till mig av en Navajokvinna. 

En helt vanlig sköldpadda.

Sköldpaddor kan man ha till mycket.

T ex till skallror.

Den här är en gåva från en Creeindian 

Och så här ser den ut på andra sidan....

Den här masken älskar jag.

Den är gjord av Hopiindianer och har faktiskt samlarvärde.

Varje år gör dom ett begränsat antal av en specifik mask, nästa år byter dom till en annan. Vissa personer samlar på alla maskerna.

Just den här heter "Companion" - följeslagaren och är inköpt i Arizona.

Under ceremonier ikläder sig dansare och medicinmän olika typer av masker och blir därmed en viss ande. Dom får inte ta av sig masken annat än i ett inhägnat område där dom kan äta och dricka.

Dessa masker är kopior av de masker som används inom Hopistammen.

Annika - som får många minnen när jag tittar på saker som jag fått eller köpt

Så här går det till i min bloggvärld:

Varje morgon sitter jag här och tänker

"Jag måste skriva något. Och jag har INGENTING att säga. Äh, jag lägger ner bloggen.  Hur kan dom läsa det här tråkliga svamlet??"

Sedan skriver jag NÅGOT. Bara för att skriva NÅGOT.

Och sedan går dagen och på kvällen har jag sisådär 50 saker att skriva om och kan inte bestämma vad jag ska ta med. Ibland funderar jag på att ha två bloggar....

Nästa morgon börjar det om igen: "jag har INGET att skriva om."

Om jag var en aning förnuftig hade jag liksom bunkrat upp allt från föregående kväll och kunde skrivit det på morgonen, men alla goda idéer försvinner under natten.

Sammanfattningsvis så är det här antagligen en väldigt bra beskrivning för hur jag funkar - på morgon är min hjärna död. Min kreativitet är på noll. Jag har visserligen inte svårt att komma upp ur sängen, men jag är mer zombie än människa fram till lunch.

Däremot på KVÄLLARNA...ojojojoj, vad jag blir kreativ. Det är på kvällarna/nätterna alla mina böcker har kommit till. På nätterna händer underverk. (Skratt)

Jag skulle behöva gå upp vid tolv och lägga mig framåt tre på natten, så skulle jag nog få en normal dygnsrytm. Suck.

Annika - som fick ihop ett inlägg genom att säga att jag inte får ihop något...haha