Idag ska jag.....

1) Luncha med min bror.

    Vi har inte setts på över ett år, så det är på tiden!

2) Ta med mig mina gratisbiljetter, träffa sonen och gå på Svenska Mässan.

    Unga företagare ställer ut och säljer kul saker.

3) Ta hissen upp till Sjunde Himlen (Heaven 23) för ett konsultmöte 14.00

Återkommer med rapport.

Annika - som kanske skall lägga på ett kol...

Ett paket fanns att hämta på Posten! (Jag menar, i livsmedelsaffären)

Ett spännande, okänt, brunt paket från en bloggläsare.

Jizzez, vad kul!

KOLLA KOLLA KOLLA!

Det känns som julafton!

Jag har fått en present från någon och jag vet inte vad det är...

Öppnar långsamt och.....nä..men...oj...wooooaaaahh....

Jag har fått MEL GIBSON!!!

Tack, tack, tack!

Vilken FIN present!

Vaa? Vad då? Ska jag riva sönder honom?????

Okej då....

Ååååh, KOLLA KOLLA KOLLA!

Vilka fina ljus!
Tusen miljoner tack till DIG!!

Vad glad jag blev och vad underbar du är!

Jag behöver ljus i livet just nu.

Och så var det ju det där gröna ljuset från IKEA som föll sönder.

Men nu HAR jag ett grönt ljus.

KRAMKRAMKRAMKRAM!

Annika - TÄNK så snälla människor det finns!

Ibland tittar jag in på en Hollywood blogg.

Och jag blir nästintill chockad över att se hur många "stjärnor" som dör i förtid - antingen genom en överdos eller genom självmord.

En i månaden minst.

De flesta namn känner vi inte till här i Sverige, dock är dom relativt kända i USA.

Läste just om ett nytt dödsfall i går morse.

Överdos eller självmord - ingen vet riktigt.

Men det som är signifikant och säkerligen betyder en hel del: en STOR procent av dessa avlidna artister och skådespelare började som barnstjärnor. Och det säger väl allt.

Låt barn vara barn!!

Tack och lov är det väl inte lika illa här som i USA, men jag har en otäck känsla av att det kommer mer och mer.....

Michael Jackson: "Have you seen my childhood"
"Before you judge me, try hard to love me."

Idag är jag så trött att jag kan somna stående.

Höll på att somna i tandläkarstolen. 

(Men DET är ju en bra lösning....sova tills allt är klart.)

Vet inte hur jag ska få tillbaka krafterna?!

Jag kan ju inte göra mer än att sova mycket och gå långpromenader. Och vila. Men när man varit förkyld i...(räknar)...sju veckor finns det ingen femte växel att lägga in.

Jag känner mig HELT dränerad och har inte lust till nånting över huvud taget.

Nästa vecka ska jag iväg till Jönköping och jobba....som vanligt 14 timmars jobb per dag. Och jag vill inte känna mig så här "disktrasig". Jag vill stå där framme och glimra!! (Ha ha) (Ska nog klara av att dupera folk ändå. Det brukar jag vara bra på)

Jag kanske ska köpa nåt?

Kan Jang eller Chi Song eller Hung Chi eller Swing Song eller nåt annat roligt ord.

Ja, det ska jag. Jag går till Hälsokosten. Nu.

Annika - är så trött på att vara trött

I flera veckor har jag sneglat på en stor väggklocka i en butik på Linnégatan.

Åååh, vad jag ville HA DEN!
Den skulle passa perfekt i mitt romerska vardagsrum.

Men den kostade lite för mycket.

OCH SÅ VANN JAG TUSEN KRONOR.

Wow, vilken överraskning.

Dessutom hjälpte Dezi mig med att sälja en hel hög böcker till ett antikvariat som gav mig hela....hundra kronor!

Då slog jag till. Absolut!

Hem med underverket, skulle banka upp den på väggen och insåg att inte minsta lilla spik gick igenom betongen. Fel vägg. Har ingen borr. D v s det har hade jag men den lånade grannen och sedan försvann den.

Måste skaffa större betongkrokar - de där vita man kan banka in.

Vad kallas dom för?

Tills vidare får den stå här och pryda sin plats bredvid tygbit med latinska fraser samt romerskinspirerad fruktskål. Och gammaldags ljusstake. (IKEA)

Romerska siffror - det stämmer ju bra med inredningen.

Men det står "Paris" på den.

Och den är gjord på Fillipinerna.

Annika - NU ska jag bada för att fira att det inte kommer att bli översvämning

Sitter här och väntar på hantverkaren som ska fixa mitt badkar.

När man drar ur proppen forsar nämligen vattnet ut över hela badrumsgolvet.

INTE så bra!

Det blir väldigt, väldigt blött - inte bara i badkaret - när man duschar.

Tydligen fanns det ingen packning på röret som leder från badkaret ner i golvbrunnen. Och eftersom röret är så gammalt fanns det ingen packning att få tag på. Men idag ska vi se om "Nisse" löst det här problemet.

Skulle ju vara trevligt att slippa vatten över hela badrummet :)

Annika - vill gärna bada bubbelbad UTAN översvämning

Min nya medicin är: långpromenader, sol och syre!

Alltså ställde jag kosan mot söder.

Jag bestämde mig att gå rakt fram (i stort sett) tills jag tröttnade.

Började vid Järntorget, upp till Stigbergstorget, genom "hängmattan", upp till torget (hrm, vad heter det?) - med solen i ansiktet hela tiden.

Aaaaah, härligt!

Till slut befann jag mig vid Klippan. Då hade jag gått LÅNGT!

Havet! Ljuset! Friheten!

Och där ute, rakt fram, ligger England!

Och där tuffar Stena ut mot kontinenten.

Tog en kopp kaffe och konstaterade att jag promenerat i drygt en timme. Precis lagom. Kände mig redan piggare!

Här bor spårvagnarna - för er som inte vet.....

Här vilar dom sig när dom är trötta efter en lång dags resa med jobbiga passagerare. (Och DET var väl intressant info, eller...?!)

Nån dag ska jag gå och gå och gå söderut och se hur långt jag kommer!Men...hrm...om jag fortsätter efter Röda Sten kommer jag ju till slut till Saltholmen. Och där tar det ju slut?! Eller?!

Nä, jag kan gå på en båt.

Och transportera mig ut till öarna. Där kan jag gå över öarna.

Jag kan ta en båt till Danmark och promenera över hela Själland/Jylland eller-vad-katten-den-där-stora-halvön heter. (Mina geografikunskaper "suck")

Sedan kan jag ta en ny båt till England och gå över hela England och ta ennybåtochsedangårjag överhelaAmerikat och sedan tarjagenbåttill och så går jagvidare...

(Varför kom jag att tänka på Forrest Gump?!)

Annika - letar efter nya vägar i livet

Stod i kassakön, lyckligt omedveten om att jag inom några minuter skulle begå en oförlåtlig synd.

La upp varorna på bandet, tog fram plånboken, gick fram mot kassörskan....

Det var DÅ det hände.

Jag hade glömt lägga upp avdelaren bakom mina varor!

Plötsligt såg jag ögonen på mannen bakom mig i kön.

De varslade om död, om förintelse, om ett hat bortom alla gränser!!

Han grabbade tag i "pinnen", höll upp den mot mig som om han vore Darth Vader, hötte några gånger och DRÄMDE sedan ner den på rullbandet. Han fullbordade det hela med att ge mig "the bad eye" igen, högröd i ansiktet.

Jag svalde och tittade ner i min plånbok.

Jag hade aldrig trott att jag skulle kunna göra något så fruktansvärt hemskt som att glömma lägga upp den där pinnen på bandet!

Vad tänkte jag på?!

Kommer den där mannen att få skador för livet??!

Kommer mardrömmarna om kvinnan i kön att följa honom "for ever"?

 Kommer jag nånsin att få lov att handla där igen?

Kommer jag att kunna hålla i en sån där avdelarpinne utan att få panikångest?!

Frågorna är många.

Och jag skäms som en liten hund. Typ chihuahu-typ.

Om jag tar en chokladmunk till (nu är dom snart slut) kanske det känns lättare....

Annika - vem tog alla mina chokladmunkar??!!!