Men hallå Göteborg?
Vad hände?
Varenda gatlampa lyste.

Alla fönster var upplysta - nästan mer än vanligt.

Här släcker man i hela lägenheten (fuskade lite....TV:n var på men jag ville SÅ gärna se Lisbeth Salmander) och kommunen kan inte ens delta i att rädda jorden i en timme. Dåååååligt!

Annika - ska vi inte vara lite solidariska...Göteborg?

Det slår aldrig fel!
När jag bestämmer mig för att spara pengar genom att byta abonnemang och försäkringar och sånt där - då slutar det alltid i att det KOSTAR mig pengar!
Antingen genom någon lurig avgift som försäljaren "glömde" att berätta om.

Eller för att jag själv missat något. Vilket händer YTTERST sällan!    

Nu kostade det mig 400:- extra för att genomföra porteringen.

Jag är SÅ bra på att spara pengar. NOT!!

Killen i butiken fick i alla fall ut mobilbatteriet genom användandet av något som såg ut som grillverktyg. Medelst "milt" (avancerat) våld fick han på femte försöket batteriet att flyga som en projektil genom butiken.

Ooookeeeej......!   

Verkar väldigt sunt. Och bra. NOT!!

Hallååå, jag är kvinna! Dessutom av "den gamla sorten".

Jag vågar inte sticka ner grillgafflar och våldföra mig på nya mobiler!

Annika - förstår mer än någonsin varför jag inte blev tekniker eller ekonom

Jag fick min nya leksak i går: en skär (!) mobil.

Satte in batteriet och satte på mobilen för första gången. Fiiiint!

Okej, in med SIM-kortet.

Måste först ta ut batteriet.

Batteriet ville inte komma ut.

Jag bröt två naglar och fick ett anfall av frustration men batteriet satt som fastklistrat.

Dessutom skulle jag portera både mitt mobilnummer och mitt hemnummer.

När jag kom tillbaka från fikamötet i går kväll hittade jag flera meddelanden:

18:02 - det gick inte att portera mobilnumret.

18:03 - det gick inte att portera hemnumret.

18:04  - ett röstmeddelande från Tre-affären: NU var porteringen klar och skulle träda i kraft om fyra dagar.

Ööööhhhhh???!

Jag fattar absolut ingenting - och måste nu ta min nya mobil med ett styck fastklistrat batteri och trava tillbaka till affären.

Känner mig precis som mobilen ser ut: som en skär bimbo!

Annika - men saker och ting SKA bara fungera! Av sig självt!

Så har då den stora händelsen tagit plats!
Jag har träffat min bloggkompis Agneta.

Vi har ju bara pratat om det här i ett år sisådär, så det var väl på tiden.

De första minuterna när vi satt där på Cappuccino tänkte jag: "Vad katten ska vi prata om? Vi har ju inget gemensamt....förutom bloggen!"

Tre timmar senare - då vi snattrat konstant - bestämde vi oss för att bryta upp. Om vi hade fortsatt hade vi nog suttit där i tre timmar till. Vilken jättego tjej, precis som jag förväntat mig!! Vi hade verkligen trevligt!

I alla fall har vi nu bestämt att Agneta ska skriva en bestseller och bli miljonär, sedan ska jag och gänget som då redan gjort Hollywoodfilm på MIN bok göra film nummer två....vilket alltså blir en film baserad på Agnetas bok.

Så där enkelt var det!

En cappuccino, en latte, en morotskaka och en smörgås och sedan hade vi fixat ihop framtiden. "Great!"

Tack, Agneta! Jättetrevlig eftermiddag, ser fram mot boken!!

Annika - kartlägger bloggarna i Göteborg. Nästa!!

Oj, jag har ju glömt blogga idag!

Jobbade med Ledima-Ulf hela förmiddagen. Tiden gick och till slut var klockan halv ett. Och jag satt fortfarande i mysuniformen :)

Nu är jag hemma efter en  kort rundtur i Slottsskogen eftersom jag behövde frisk luft. Det är disigt idag och blåser alldeles väldigt. Men nuuu ska jag snart träffa blogg-Agneta och det ska bli så himla kul!

Dessutom ska jag fixa ett abonnemang så mitt hemnummer går in i mobilen. Det där dom kör på TV hela tiden. Och då får jag en ny mobil. Den är skär. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle köpa något skärt (inte alls min färg!) men den här var så snyggt lila-skär.

En ny leksak att leka med ikväll alltså...

Annika - men först ska jag äta tortellini

Dagens Depp

Mannen i kassan på Röda Korset som sa:

"Är du pensionär? För då får du pannkakorna tio kronor billigare!"

Superdeppigt!!!!

Annika - försöker tänka på andra sorts..hrm...Depp :)

I förrgår natt hade jag en märklig dröm.

Jag sov så gott, men någon ruskade på mig så att jag skulle vakna.

Jag var alldeles förvirrad och undrade om det var morgon eller kväll.

"Nu är det dags! Vakna! Dom vill prata med dig!" sa rösten.

Framför min säng stod producent-Annika tillsammans med några fler personer.

Och det var allt. Kort dröm, alltså. Och märklig. 

Nästa dag messade min kompis Josefin, hon som praktiserade hos Annika.

"Nu kan du nog höra av dig till Annika snart!" informerade hon mig om. 

Producent-Annika håller f n på att spela in nya avsnitt av "Gynekologen från Askim". Men hon är klar strax efter påsk.

Detta måste ju vara ett tecken.

Det är dax!!

Det var nog Minya som väckte mig - och jag tänkte med ett leende att hon i boken sa precis dom orden till Malin när Malin var förtrollad av Orm: "Vakna! Vakna"

It is time!

Annika - allt jag vill är att göra film en Minyafilm. (Nej, INTE Ninja-film. MINYA!)

Jag har alltid undrat över varför "Nobody" fixar disken, tvätten och städningen här hemma.

Nu har jag upptäckt att NOBODY faktiskt existerar på riktigt. Man kan rösta på honom!