Alltså...jag är inte spökrädd. Jag bor gärna ensam i mörka, ensliga hus. "No problem." Men ikväll, vid fyren - okej, jag erkänner, jag fegade ur!!

Det var nästan mörkt när jag körde dit och när jag gick sista sträckan blev jag orolig att jag inte skulle hitta tillbaka. Fyrljuset nådde inte fram till parkeringsplatsen p g a bergen. Men jag fortsatte i alla fall.  Det kändes inte bra...redan då.

När fyren kom inom synhåll och det vita ljuset spöklikt svepte över de mörka kullarna började jag få hjärtklappning. Helst hade jag velat vända om för något var jättefel - men jag tvingade mig själv upp för den sista backen, upp mot fyren och toppen.

Ett märkligt ljud hördes av och till från kullarna runtomkring. Som en dov,  vibrerande ton. Jag har inte hört det under dagarna. Jag t-v-i-n-g-a-d-e mig (verkligen, alltså, jag började bli helt hysteriskt rädd och det är inte likt mig!!) upp till fyren. Men sedan tog det stopp. Det var bara 30 m kvar till toppen - och jag kunde inte gå dit!! Jag vet inte vad som fanns där, men vad det än var var det inte gott! Jag blev t o m rädd att "något" skulle knuffa mig nerför klippan om jag gick upp.

Så jag vände om. Det hade blivit kolmörkt, det märkliga lätet ekade mellan klipporna, ljusstrålen från fyren svepte runt, runt och det kändes som att jag hade någon bakom mig. Någon som ville få bort mig. Hade jag givit efter för mina känslor, så hade jag skrikande sprungit nerför vägen. Men nu stålsatte jag mig och GICK. De fem minuterna till bilen kändes som 50 minuter och jag lugnade inte ner mig förrän jag kommit hit tillbaka till mitt rum!

Det här kanske låter sjukt, men just då, när jag stod vid fyren, kände jag en sådan fasa att jag inte ens kan påminna mig att jag känt något liknande!! Så där kände jag inte tidigare i dag. Jag får inte ihop det! Något drar mig dit på dagarna - och något annat jagar bort mig på kvällen. Vad är det för konstigheter vid fyren? Inte undra på att trakten är så full av sägner....

Annika - som inte tror att den här historien tar slut här och nu. Det finns en anledning att jag hamnat här....

-----------------------

På väg upp mot fyren. Himlen såg verkligen KONSTIG ut!

När jag väl kom dit blev det mörkt på några minuter:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...