Det blev en  spännande och rolig dag!

Jag körde ner till Vallda och träffade Göran på pastorsexpeditionen. Under en timme diskuterade vi fram och tillbaka hur vi skulle kunna lägga upp filmen och även vilka personer vi kan kontakta för ev. sponsring.

Ni kanske undrar varför jag har trasslat in mig i kyrkans värld. Men när jag hör Görans berättelse förstår jag att det här KAN inte vara en tillfällighet. 

Och det är ovanligt att få nöjet att träffa en präst som är så intresserad av det hedniska och av Moder Jord.

Jag ser alla möjliga kopplingar och budskap som kan spridas.

(Dessutom berättade Göran om hur kraftfull den här bygden är. Området heter egentligen Torsvik. Efter Guden med hammaren...)

Under påskhelgen ska jag berätta lite mer för er om det här filmprojektet.

Och om "Den farliga mannen från Vallda."

Han som allt skall handla om.

(Nej, det är inte Göran. Men nästan. Haha)

I alla fall travade vi iväg ut i naturen för att se var "Den farliga mannen" bodde då han var backstugesittare i mitten av 1800-talet.

Det här är Dyresten, en sten som det finns många sägner om. Och visst ser den konstig ut där den ligger ensam i skogen.

Inlandsisen, givetvis. Men i gamla tider ansåg man att det var trollen som hade kastat stenen.

Vid den här stenen bodde Johan. Eller "Den farliga mannen".

Hans "farlighet" bestod i att han gjorde "revolution" mot prästernas pompösa levnadsstil. Han ville sprida budskapet bland de fattiga, bland torparna, bland vanligt folk. Han ville införa demokrati, respekt för människor och en möjlighet att predika utomhus.

Allt det där var förbjudet och resulterade oftast i arrestering.

Men mer om det i ett senare inlägg.....

Här står Göran och försöker flytta på stenen....ser det ut som... :)

Nä, han vilar sig bara i den ljuvliga vårsolen glans.

Här har jag hittat "Den farliga mannens" vattenkälla. Härifrån kom vattnet till hushållet.

I församlingshemmet serverades påsklunch vilken Göran bjöd in mig till.

Det var många som kommit dit och Göran var vänlig nog att presentera mig för alla som var samlade.

Han berättade om filmen vi ska göra och det kändes väldigt roligt. Och mycket ansvarsfullt. Det är ju faktiskt dessa människors hembygd och historia jag/vi skall skildra, tänkte jag ödmjukt.

Måltiden var komponerad efter judiska traditioner och allt vi åt betydde något. Maten var full av symboler, liksom. Det var spännande!

Vilken härlig tradition, tänkte jag!

Inte katten betyder våra köttbullar eller vår inlagda sill något.

Jag ser SÅ fram mot fortsättningen.

Nu ska vi ta mig katten göra denna film!

Annika - taggad och påskalammätt

 

marieg

12 april 2009 22:20

wow! va kul, lycka till och säg till om ni behöver assistans.

 

Annika

12 april 2009 23:35

Jag säger till, Marie!
Vi behöver säkert hjälp....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...