marieg

16 augusti 2009 09:21

oj! annika.
Precis som under min uppväxt: gasol-kamin, -lampa och -kök.
Oisolerat, ingen el, radio på batteri, utedass, vatten i brunnen, potatisland, mycket blommor och "en kraft-ledning" rätt över huset.
Ironiskt vad!?
Jag minns allt med värme, även de kalla och frusna, inregnade dagarna, flugornas surr, droppet på taket, vindens brus i granarna, de morgontidiga fåglarna, bondens åkrar runt omkring och den vidunderliga utsikten mot nordre älv.
Jag avundas dig, verkligen, lantidyller, finns det ännu gott om dom tro.
Har du läst/sett någon av Dan Korns böcker? jag plöjde igenom alla som biblioteket kunde upparma, OCH Åke Mokvists bägge: De ovanliga, de får mig alltid lika nostalgisk.

Carina

16 augusti 2009 12:15

Vad härligt! Vi hade ett fritidshus som också var så, det var jättehärligt! Nu har vi byggt ett nytt hus och gläds åt alla saker som andra tar för givet. Wow, vatten rinner i kranen, vi kan spola på toan, nu funkar tvättmaskinen, kul... en spis.. etc. Snart får vi en braskamin också! Nyttigt att påminnas om hur bra vi har det. Njut av dina lediga stunder! Kram Carina (rekommenderar din bok i vårt nyhetsbrev idag).

Sussi

16 augusti 2009 14:13

Jag är en sån där bortskämd stadstjej som inte ser nostalgin i att vara utan rinnande vatten inne!! En natt går bra men sen längtar jag bara hem hihi
Hoppas ni hade det trevligt och att vädret blev bättre :-)

Kramisar

Annika

16 augusti 2009 14:37

MARIE: Har inte läst Dans böcker, däremot Åke Mokvists. Visst är dom underbara? Och visst får man den där nostalgiska kicken av att komma tillbaka till barndomen...

CARINA: Tusen tack för att du vill rekommendera boken!!

SUSSI: Jo, jag är nog också rätt bekväm. Men lustigt nog, varje gång jag hamnar i en sån här situation njuter jag fullt ut! Det känns som om man är närmare naturen