Pinsamt.

Med foto och allt.... (Skratt)

Annika - som också bor mitt i stan men, märkligt nog, är väldigt beroende av el

Idag var jag förnuftig.
Det ni....!

Skulle ju stått på Haga Julmarknad med min bok, men att stå utomhus i åtta timmar i den här kylan nyss uppkommen ur sjukbädden kanske inte var det mest förnuftiga jag kunde hitta på. Dessutom är nästa vecka fullspäckad med roliga och viktiga saker, så jag vill definitivt inte bli sjuk igen!

DÄRFÖR bestämde jag mig för att bara gå dit som besökare och säga "hej" till Världen i Våra Händer (VIVAH)

 Två hästar stod vid Linnégatan och bjöd på glögg och pepparkakor (ler)

Kolla vad äckliga ögon dom fick. Ser ut som Devils Horses.

 Och så rätt in i folkmassan i Haga....

Här står Kungen av Godis. Med sin tomtetjej.

Och SHIT att jag inte fick upp kameran i tid, för det här luciatåget var ju lite...hrm.....unikt! Vitklädda killar på motorcyklar med ljus på hjälmarna. Rätt in i folkmassan....

Till slut hittade jag Henning och Marie från VIVAH. De fick inte sålt en enda pryl. Stackrarna! Och kallt så in i BÄNKEN var det. Speciellt för stackars Henning som sitter i rullstol!

Jag stod och snackade med dom i en timme. Sedan höll jag på att frysa ihjäl! Shit, vad kallt det är när man står still! Jag hade inte mina supervarmaste kläder på mig heller, för jag hade ju bara tänkt stå där i några minuter.....

När jag kom hem var jag så genomfrusen, så jag la mig i ett bubbelbad. Gud, vad skönt.

Om VIVAH är tillbaka i morgon ska jag gå ner några timmar med mina böcker. Och då ska jag klä mig som en Michelingubbegumma.

Annika - som blev alldeles sömnig och trött efter badet....

Bilden är stulen från Sweden.se och visar luciafirande i Kongo 2006 - importerat av svenskar som jobbar där nere.

Så här på Lucia och jul saknar jag som mest att inte ha arbetskompisar, att inte jobba i en gemenskap. Lucia 2007 jobbade jag med Astra i Södertälje tillsammans med några andra konsulter. Hotellet där vi bodde ordnade ett jättevackert luciatåg för alla gäster. Jag hade inte sett ett luciatåg "på riktigt" på så många år, det var jättetrevligt!

Samma sak när barnen växer upp. Jag kan sakna de där aktiviteterna på dagis/fritids och i skolan. En händelse minns jag alldeles speciellt. Min sons skola brukade tåga iväg till en kyrka för en andaktsstund första advent. Jag följde med så ofta jag kunde och vi föräldrar fick då hjälpa till att hålla ordning på alla ungar när vi promenerade längs gatorna.

I min sons klass fanns Kalle, son till Sven Wollter. Och Sven var helt otrolig på att ägna sig åt sina barn. Han brukade komma in i klassen på dagarna och läsa sagor och leka med barnen och ställde alltid upp på alla föräldradagar och möten.

Just den där julen hade han blivit vald till Sveriges Sexigaste Man. Sven fick gå längst bak i det där tåget med ungar....och jag blev placerad längst fram. "Men va....?!" tänkte jag. "Jag vill ju gå med Kalles pappa!"  Det fick jag inte. Och förresten var Kalles pappa upptagen - med världens goaste tjej som ju dog alldeles för tidigt, Viveka Seldahl. Härligt par, de där två och helt underbara föräldrar!

Annika - men går dagarna fort, eller...??!