Under vistelsen i London fick vi bo hos Agustin och hans fru Maia samt deras underbara lilla dotter Anouk.

Dom upplät sin lägenhet söder om London till oss - i ett litet samhälle som hette Catford Bridge. Där bodde vi tillsammans med en spansk författare, Guillermo.

Men det gjorde också att det var en bra bit in till London. Vi fick transportera oss dit med tåg.

Folke och Dezi utanför ett fik i Catford Bridge

Agustin, Maia och Anouk.

På fredagen 6/11 var det dags för vår film att visas. Vi fördrev dagen med att "turista" i London.

Jag har ju varit i London fler gånger än jag kan räkna, men det var längesedan jag gick till turistfällorna - Towern, Madame Taussauds, London Dungeons m.m Nu hann vi inte göra detta, men hamnade i alla fall vid Buckingham Palace samt - som synes på bilden - Trafalgar Square.

Annika - älskar London, men bara i några dagar i taget....

Jizzez, vad skönt att vakna i sin egen säng!
Speciellt när man är sjuk - då är den egna sängen guld värd!!

Så där jättesjuk är jag ju inte men snuvan droppar och hostan hostar. Och jag känner mig väldigt trött! Skulle helst ligga i sängen hela dagen.

Tack och lov har jag inte så väldigt mycket de närmaste dagarna. I dag är det en hel del skrivbordsjobb som MÅSTE bli klart och i morgon har jag ett möte. På fredag ska jag ner till Ringhals. Det där ska jag nog överleva :)

Annika - tar det väldigt lugnt. VÄLDIGT!

Hastings i Sussex, vid Englands sydkust, är en plats som många hört talas om. Slaget vid Hastings 1066. Normanderna genom Vilhelm Erövraren övertog landet från Saxarna och dödade dåvarande kungen, Harold.

Själv är jag säker på att jag bott här i ett tidigare liv.

Det har jag ju också. Ett tidigare liv för 30 år sedan, för här bodde jag i 10 år under 70-talet.

Men i själva verket rör det sig nog om hundratals år sedan, för varje gång jag kommer till Hastings känner jag att jag kommit hem.

Utsikten från vårt hotellfönster.

Den obligatoriska piren finns här förstås!

Hastings är uppbyggt på två kullar - East Hill och West Hill.

Här står jag på West Hill och tittar ner på Gamla Stan, den ursprungliga staden.

East Hill nerifrån stranden. Förr i tiden gick vattnet ända upp till klipporna.

Hastings har den största fiskeflottan som är strandbaserad i hela England! När båtarna kommer in dras dom upp med traktor eller - vilket var vanligare förr - vinschas upp på stranden. 40 båtar ingår i fiskeflottan. Dom är små om man jämför med svenska fiskebåtar. Och olyckar händer, tyvärr. 1988 föll Dezis halvbror överbord och drunknade.

East Hill med liften, där man kan åka upp och njuta av den underbara utsikten!

I Old Town finns många underbar gamla hus. Det är som att komma tillbaka till ett annat århundrade!

Här finns också smugglargrottorna. De är enormt stora med massor av vindlande gångar. Sydkusten var ett omtyckt område för smugglare och det finns massor med berättelser om hemliga gångar, lönndörrar och gömställen. Den intressantaste berättelsen - som är sann! - är den om smugglarkungen som sågs rida ut i skymningen med sin långa svarta cape. Han gäckade polisen i många år - tills man äntligen fick fast honom. Och det visade sig vara kyrkoherden i stan!

Det här är Dickens hus, där Charles Dickens bodde under flera år och skrev några böcker.

The Stag är en spännande pub med många berättelser - alla är nog inte helt sanna.

Här skall finnas hemliga gångar och mystiska märken efter en häxa.

De mumifierade kattorna hittade i skorstenen. Varför dom lagts där vet man inte, men svarta kattor höll borta onda andar. Kanske vaktade dom helt enkelt puben? Det finns också en berättelse om en häxa som skulle ha drivits från stan. För att ta död på hennes förbannelser dödade man även hennes två kattor.

Tja, vem vet? Men hela stan är full av mysterier och spöklika iakttagelser.

Dezi njuter av stranden.

Hastings kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Här finns det oändliga havet (okej, okej, det är engelska kanalen, men det KÄNNS som havet!)

Här finns den gamla bebyggelsen kvar sedan mer än 500 år.

Här finns så mycket minnen och så många "själar".

Och sedan älskar jag utsikten från kullarna. Där uppe kan jag sitta hur länge som helst och bara vila i den fantastiska vyn.

Här, i Hastings, har jag bott - inte på bara på 1900-talet.

Vissa saker VET man bara

Annika - älskar den gamla engelska kulturen

Aaaaah, vad skönt att vara hemma!

Speciellt som jag beslutade mig för att importera några engelska baciller till Sverige.

Blev döförkyld i söndags och det var väl nästan väntat. De där folksamlingarna i London, speciellt i tunnelbanan där alla hostar och nysar, är ett väldigt lämpligt ställe att hitta små bakerier på. (För att inte tala om flygplan där alla baciller bara åker runt, runt)

Jag körde på för fullt i alla fall. Och i går hade Dezi och jag en helt otroligt underbar dag i Hastings! Vi gick runt i fem timmar (!) med ett antal fika-och matstopp. Solen gassade. Det var 15 grader när vi satt i lä. Folk satt utomhus på alla serveringar och jag fick t o m lite solbränna (!)

Nu ska jag packa upp och sedan lägga mig i ett bubbelbad och VILA. Det känns som jag behöver sova 12 timmar. Sådana där elaka förkylningar tar på krafterna ska jag säga. Men så har jag också promenerat mer än jag gjort på månader. Och år!! Woooeehhhh....

Jag lovar återkomma med foton....när jag kommer upp till ytan igen. :)

Annika - såååå skönt med den egna sängen när man inte är riktigt kry!

Men halloooooo!

Nu hittade jag antligen en dator!

Dezi och jag befinner oss i Hastings vid Engelska kanalen. I gar var det sommar, da vi satt utomhus och fikade och njot av solen. I dag ar det vinter. Vagorna gar hoga och regnet forsar ner. Trodde fonstren skulle blasa in i natt. DEN stormen var inte att leka med!

Allt i London gick bra men det var tufft schema och vi travade runt pa gatorna i timmar. "Vi" var alltsa Dezi, jag och Folke samt en spanjor som ocksa var filmare. Vi bodde alla i en liten lagenhet utanfor Lewisham soder om London.

Lagenhetens invanare. Augustin fran Argentina samt hans fru Maia som var anordnare av festivalen, flyttade ut till Maias foraldrar och overlat lagenheten till oss.

Filmvisningen gick bra, paneldebatten ocksa. Det var fantastiskt att se hur manga manniskor som hittat vagen till Amnestys lokaler - och JOSSES, vilket fint hus! Dar skulle jag garna jobbat. Det maste vara ett av de storre Amnestykontoren i Europa.

Foton och detaljer kommer nar jag atervander till Sverige.

Idag har vi varit ute med Dezis pappa och atit en riktigt stor engelsk frukost - beans, sausage, bacon, eggs, toast...

Just nu drar vi runt i affarerna och vantar pa nasta kompis-mote.

Och i morgon bar det av upp till London igen.

Hoppas ni har det bra! Vi hors tisdag kvall.

Annika = just nu pa en engelsk sprakskola

Allt är packat, blommorna är vattnade, pass och boardingcard finns med.....allt är under kontroll.

TROR jag.

Om en timme ska jag köra iväg och hämta Dezi och Folke. Flyget går 13.30

Det här ska bli jättekul och jag återkommer nästa vecka med foton.

OM jag hittar något internetcafé, möjligtvis i Hastings, kommer en rad från England.

Annars hörs vi tisdag kväll.

Ha en bra helg och en bra vecka!

Annika - på väg till Great Britain

Jaha, nu för tiden får man skriva ut sina egna boardingpass!

Snart får man flyga planet själv

Nä, kanske inte, men städa planet kanske man får göra.

Åh, det här ska bli SÅ kul!

I morgon anländer Folke, Dezi och jag till London vid fyratiden och skall bli hämtade på Liverpool Street av en representant från filmfestivalen. Vad vi ska göra den kvällen samt fredag förmiddag vet jag inte. Men kanske vi hinner att göra London några timmar.

Fredag eftermiddag börjar "filmspektaklet". Vid sju visas vår film, därefter blir det intervjuer, paneldebatt och "round-the-table-discussion". Vad det nu innebär.

Vi får 15 minuter på scen. Var. Folke har skänkt sin kvart till mig. Alltså har jag en halvtimme. He he. Vad jag ska prata om har jag ingen aning om.  Jag antar att jag får ett ämne. Eller några frågor. Men jag vet i alla fall att det är fullt av indianer närvarande, bl a några indianvänner till mig som jag aldrig träffat annat än på nätet. Kul!

På lördag åker Folke hem medan jag och Dezi beger oss ner till Hastings för att träffa släktingar och vänner. Sista natten - måndag till tisdag - tillbringar vi i London igen och flyger hem tisdag förmiddag.

Men planet går inte förrän halv två i morgon, så en liten blogg ska jag nog hinna med.

Annika - tycker det här ska bli SÅ kul

Det vill säga förra inlägget.

DET tar jag tillbaka.

Visst, de där pluggarna funkar säkert i olika uttag.

Men mina kontakter går tar mig f-n inte in i hålen!!! Inte en enda kontakt

Antingen har jag fått ett måndagsexemplar eller så är hela den där grejen bluff!

Annika - kontaktlös. Igen.