Det är kul....

Jag har föreläst nästan överallt under de här åren.

På teatrar med spotlights och make up och en mikrofon fasttejpad på kinden.

I ultramoderna konferenssalar där jag knappt klarar av att tända ljuset p g a den avancerade tekniken

I gigantiska mässalar och klaustrofobiska grupprum

På ett framrusande tåg, där jag fick hålla mig i väggarna för att inte trilla ner från scenen!

På båtar som ligger i hamn och som gungar på böljan den blå

I redskapsskjul och caféer och skolsalar och församlingshem.

Idag föreläste jag i en lada.... (ler)

Jag vet inte alltid hur och var jag ska framträda och insåg snabbt att oj, jag har "stå-på-scen-kläder" på mig - inte "ladukläderna..." (skratt) Publiken var ju så stor, därför trodde jag att salen också skulle vara STOR. Det var den - lador är väldigt stora! (fniss)

I alla fall var tjejerna supergoa och urtrevliga och pratiga och fnittriga och det var jättetrevligt.

Just nu slår jag ihjäl en timme på Västerås Central i väntan på ett tåg till Katrineholm, där jag ska byta till X2000 till Göteborg. Kan lika gärna svara på  jobbmejl under tiden. (Fast det gör jag ju inte. Jag bloggar...haha) Foton kommer ikväll. Orkar inte leta rätt på min kamerasladd just nu....

Annika - med en latte macchiato i en handen

När jag kommer till en ny stad dagen innan en föreläsning går jag alltid igenom samma ritual:

1) Får en deja-vu upplevelse. "Men här har jag ju varit förut!!"

2) Hittar hotellet. Lägger mig på sängen. Blir otålig efter 10 minuter.

Måste utforska stan.

3) Går och går och går och går och går

4) Går vilse

5) Hittar en restaurant. Äter jättegott! Frågar servitrisen hur jag ska hitta hem :)

6) Tillbaka på hotellet. Bokar taxi el. kollar karta/GPS om jag kör bil.

Kollar kursmaterialet. Går igenom föreläsningen.

Förbereder mig på att möte 100 sjuksyrror eller 200 arkitekter eller 300  poliser eller vad det nu är... 

Dags för hotellrum igen: :)

(Kolla det lilla äpplet som ligger på fatet till höger, det ser så lustigt och ensamt ut!)

 Går och går och går...och OJ, vad fint det var här!!!

Jag älskar lammkött! (Visst låter det fel när man säger det så där...fniss)

I alla fall hittade jag lammkött på Harrys - med rosmarinsås och champinjoner och en jättegod vitlöksröra, som jag nog får vara liiiiite försiktig med....:)

I morgon ska jag upp görtidigt (betyder jättetidigt på Götebossska) och ge mig iväg några mil utanför Västerås för att träffa alla goa sköterskor.

Så det blir inget bloggande förrän eftermiddagen/kvällen när jag är hemma igen. Ha det!

Annika - som ska lägga mig och kolla på TV några timmar

Tjohej, nu bär det iväg igen. Efter 18 år tycker jag det är lika roligt att kuska runt i Sverige, packa upp och packa ner och inte alltid komma ihåg var man vaknar (fniss).  Jag får "kli i själen" när jag är på samma plats för länge. Undrar vad jag har varit i mitt tidigare liv? Nomad? Flyttfågel?

Här står mitt tåg. Kul att åka InterCity. Jag åker nästan alltid X2000 men InterCitys restaurantvagn är tio gånger trevligare än den på X2000:

"Hmmm....excuse me...har ni nån som tvättar fönster på det här tåget? Tyvärr glömde jag putsmedel och trasa hemma...."

Jag läser "Kupé" och där intervjuar Annika Jankell Christine Melzer. På frågan "Vad tror du på?" svarar Christine: "Sanningen!" 

Det är så himla bra svarat!! Det tror jag också på. Sanningen.

Jag stjäl det svaret från dig, Christine. "Hope you don´t mind...." (ler)

Annika - som bytte plats så att jag nu kan se ut på....hrm....västgötaslätten? Heter det så?

Den här idén är så bra!! Jag kom på den själv och trodde jag var först med den, men nääää....(skratt). Givetvis hade min arkeologvänner redan dragit igång adoptionsverksamheten. :)

För 5.000:- får du din egen hällristning i Bohuslän, du blir alltså vårdnadshavare och du får ett certifikat och en bild. Alla pengar går till att försöka rädda vårt underbara bronsåldersarv, så du gör verkligen en fantastisk insats! Samtidigt som det är jättekul att ha sin egen ristning. (Kanske man kan gå samma och ge en kul present till någon som har allt.....)

Igår satt jag och fixade till det där på hemsidan:

http://www.kvinnaniklippan.se/hallristning.htm

Hoppas verkligen jag kan hjälpa till genom den här boken att rädda de där symbolerna. Blir mer och mer övertygad om att det inte "bara" är några kul streckgubbar vi tittar på utan mycket mer.....

Annika - som definitivt ska ha en hällristning! Ska bara tänka till om jag vill ha ett skepp. Eller en hjort. Eller en krigare....(fniss)

Ett lik är en person som är äldre än när han dog. (Jon, 9 år)

Har aldrig tänkt på det på det sättet!

Mannen slutar aldrig att göra celler. Men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern. (Stina, 9 år)

Stina har verkligen ögon och öron med sig.....

Kejsarsnitt betyder att man skär ut babyn genom nödutgången. (Martina, 6 år)

Tack och lov för nödutgångar!!

Annika - som tycker små barn uttrycker saker så bra!

.....som kan ge mig tips på en bra restaurant för i morgon kväll?

Annika - "out on the roads" igen....

Eftersom jag har så många olika hemsidor har jag nu fått tag i en tjej i Karlstad som ska göra en ny hemsida för mig. Den ska vara en portal där man kan klicka sig vidare till de olika sidorna. Som det är nu hamnar besökare på t ex Banfield Consultings sida utan en aning om BCBooks och så vidare. Hon ska skicka ett första förslag snart - spännande.

Själv kämpar jag vidare med Kvinnan i Klippan-hemsidan. Egentligen kan jag inte göra hemsidor. Men det är ju så himla dyrt när man anlitar proffsen. 10.000:- så där brukar det kosta och det slänger man ju inte upp för varje hemsida man gör. Så Kvinnan i Klippan får väl bli som BCBooks = hemmagjord. (Fniss).

Tyvärr hann jag inte hämta upp CD:n från Folke eftersom han skulle iväg och filma i eftermiddag. Jag får ta det på måndag istället. Men det går  framåt och jag kan inte vänta på att få hålla boken i min hand. (Hi hi).

Annika - som önskar jag kunde mer om hemsidor, för det är roligt att göra dom! Men det tar tid!

Nu har jag suttit med administrativa saker hela dagen. Sånt där som inte är så kul, t ex bokföring, kvitton, sortera papper. Det finns tråkiga moment i alla jobb, men eftersom jag har världens bästa jobb så är dom momenten inte så många! (ler). Jag är ingen siffermänniska och är så glad att det finns folk som tar hand om mina siffror. Jag försöker göra så mycket jag kan själv, men eftersom jag har ett aktiebolag är det rätt komplicerat.

200:- i traktamente juli-augusti. Haha! Ja, jag har inte precis varit ute på några affärsresor denna period. Skööööönt!  När vi filmade i USA kunde jag lyfta en hel del traktamente. Ser man till att bo billigt och äta billigt så får man ju lite över:

Här strukturerar jag mina kvitton som hotade med att välla över. Trökigt.

Och NEJ, jag har inte satt upp allt godis jag köpt på 7-Eleven på företaget. (fniss) Jag köper mina SJ-biljetter där. Väldigt praktiskt!

När allt det här var gjort tog jag papperna och promenerade till min revisor. Det tar sådär en timme, helt perfekt. Jag försöker gå överallt, så länge som det är högst 1 1/2 timmes promenadtid. Där går min gräns. Hahaha.

Men sedan tog jag faktiskt spårvagnen hem. Jag är inte riktigt bra i höften - det var därför jag gick till naprapaten. Men jag behöver nog en omgång till, känner jag nu efter den långa promenaden.

I morgon ska jag till Västerås, så ikväll skall jag förbereda det jobbet lite.

Annika - som hamnade mitt i ett skyfall på väg ner till stan. Minst sagt omväxlande väder här i Götet!