Källa

Jo - apropå inlägget här nedan.

När jag besökte konstutställningen i Varberg kom vi ju på idén att göra en helhetsupplevelse. Konstverk och bilder från boken. Och kunde vi på något sätt få med oss dansare och skådisar? Finns det möjlighet att spela upp scener från boken på platsen där det hände?

En av konstnärerna tog kontakt med en teaterförening i Halland. De tyckte det var en fantastisk idé, men deras skådespelare behövde ha ledigt under sommaren. Så hur skulle vi kunna gå vidare?

När jag såg EMBLAs hemsida och läste om deras föreställning tänkte jag "Men herregud, här finns ju ALLT! Tänk om dom skulle vara intresserade av ett samarbete? Att göra något runt "Kvinnan i Klippan?" Dans, teater, konst, recitation, musik....allt kopplat till hällristningarna. Så häftigt det hade varit!"

Jag dök rätt på telefonen och ringde till deras producent. Hon tyckte idén var jättekul men jag behövde prata med Anna, tjejen som dansar. "Hon kommer säkert att gå igång på det här!" trodde producenten. Anna uppträder f n i Norge, så jag mailade henne i går kväll.

Vi får väl se vad som händer.

Men det är märkligt att jag gått och tänkt på det här i över en vecka och sedan trillade jag av en tillfällighet in på EMBLAS sida.....

Saker kommer ofta till mig så fort jag tänker på dom.

Kanske är det så denna gång också?

Annika - som fantiserar om hur fantastiskt det skulle kunna bli!

Fotograf: Göran Gustafsson (Pressbild)

EMBLA heter en teaterförening som sommaren 2008 gav sig ut på vägarna med en dans-och musikföreställning som hyllar våra hällristningar.

Precis så här, med hjälp av trummor och horn, kanske våra förfäder dansade för sina gudar och gudinnor.

Anna Wennerbeck dansar på Kärlekshällen (Vitlyckehällen heter den ju egentligen)

Från www.vitlyckemuseum.se

Men Anna och hennes musiker dansade på många fler hällar i Sverige, som man kan se här. Och titta....de dansade på ristningarna vid Hästholmen utanför Ödeshög! Som ligger strax söder om Omberg. Vilken lustig tillfällighet....:)

JUST de här ristningarna - som inte är så jättelätta att hitta -  tog jag med mig Arvol Looking Horse till. Och just den här hällen vid Hästholmen besökte vi på våra Svarta Katten-resor.

Ta en titt på det översta pressfotot.

Om du har läst boken kanske du tänker på samma sak som jag.

Alla de viktigaste hällristningarna från boken finns med på just det där fotot.

Överst de 70 skålgroparna som Skjöld i boken lät hugga ut för att skapa fred mellan asar och vaner....

...Minya och Skjöld - givetvis...

...och längst ner Orm.

Märkligt! SÅ många olika inristningar hon har dansat på och så använder dom just dessa hällristningar för sitt pressfoto. T o m Orm kom med på ett hörn!

Konstiga "tillfälligheter".

Igen.

Och nu har jag fått en idé...måste genast skrida till verket... :)

Annika - som ser möjligheter lite överallt....

Igår kväll när jag kom hem mådde jag inget vidare. Var illamående och sprang på toaletten gång efter annan. Alltihop började efter lunchen i Grebbestad, så jag misstänkte matförgiftning. Min mage höll på att vända ut och in på sig själv.

Idag vaknade jag med huvudvärk, en gräslig trötthet och fortfarande en mage som inte verkar tillhöra MIG. Den lever sitt eget liv, liksom. Ett liv som inte JAG vill leva...!

Knallade ner till vårdcentralen. Jag har haft lock för ena örat av och till i snart två veckor och tog mig äntligen i kragen och satte upp en läkartid i morgon. (Annars brukar jag vänta i oändlighet. "Det går nog över....")

Kom hem och slängde mig på soffan med mitt "lockade" öra, med huvudvärk och illamående och var bara så där ruskigt grinig! 

Men det rådde min frissa bot på! Jag bedömde att jag skulle klara två timmar i frisörstolen. Vilket jag gjorde. Vi skrattar SÅ mycket, jag och min frissa. Man blir vacker och fin och GLAD när man går dit.

Och så klev jag in i salongen och upptäckte att hon gjort om ALLT under påsken - nya tapeter, nya bord à la 50-talet, ny möblering. Och vitsippor överallt. Oj, vad fräscht!

Så nu är jag på bättre humör i alla fall och hoppas att de andra krämporna också skall ge med sig så småningom.

Annika - småkrämpor är en del av livet....

Källa

Nu är påsken över.

Och nu är min väldigt seriösa marknadsundersökning slut.

Jag frågade vad som var bäst med påsken.

"Att det är vår" var viktigast tätt följt av "De lediga dagarna".

På tredje plats kom "Firar inte påsk".

Så påsken kanske kan avskaffas?
Vi vill ju bara att det ska vara vår och att vi ska ha ledigt! :)

Annika - som struntade i påskris och kycklingar

Flera av er har undrat om den nya film jag har planer på att göra.

Jag har börjat berätta om den - om kopplingen till den lilla tätorten Vallda tre mil utanför Göteborg, till kyrkoherden och till väckelserörelserna på 1800-talet.

Som jag tidigare nämnt tyckte jag den "tillfällighet" jag fick höra talas om var mycket mer än bara en tillfällighet. Hela historien är så osannolik att det MÅSTE finnas en mening.  En enda man har blivit satt på ett specifikt ställe för att fullfölja det som aldrig fick avslutas för 150 år sedan. Så spännande!

Jag har lovat berätta bakgrunden, men eftersom det är mycket fakta har jag lagt den på en hemsida.

Ni som är intresserade kan läsa här

Övriga kan gå vidare till nästa inlägg :)

(Göran, du kan väl rätta om jag fått något om bakfoten?)

Annika - som tror att vissa möten mellan människor inte heller är tillfälligheter