Jag tänker på offerritualen i går som följde på två timmars gungande, sjungande, handklappande och hurrande när alla njöt av den levande musiken. Sedan var det dags för fackeltåget.

Vi kom fram till den lilla sjön där våra förfäder för sådär 3000 år sedan offrade till sina gudar. Tåget bestod av alla dessa festande, glada människor. Unga och gamla, pensionärer, barnfamiljer, folk med hundar och dessutom alla bröllopsgäster, som var mitt uppe i sitt festande. Men något hände. Under promenaden dämpades ljuden, folk tystnade, skratten och rösterna dog ut.

Och så stod vi vid sjön. Dödstysta! Ingen sa något. De som var tvugna att kommunicera viskade. Det gjorde jag också. Viskade!

Trots att vi alla visste att två av männen från muséet hade klätt ut sig till shamaner och att ceremonin var en rekonstruktion lägrade sig vördnaden, respekten och andäktigheten över hela folkskaran! När facklorna offrades och när "shamanen" hov upp sin röst och kallade på gudarna var det något som högg tag i oss alla!

Det var stort på något sätt. Vördnaden inför vårt gemensamma arv. Inför något som en gång i tiden varit så otroligt heligt, något vi vet så lite om men ändå känner oss dragna till. Det är ju därifrån vi kommer!! Och jag är fascinerad av hur hela folkmassan vördade minnet av vårt ursprung genom sin tystnad och sin respekt! Än idag är krafterna  så starka! För jag tror att någonstans innerst inne....så minns vi...!

Annika - känner mig lite bakis idag, fast jag drack inget starkare än kaffe och Mer. För mycket krafter igår, kanske?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag startade denna blogg för drygt två år sedan hade jag som mål att skildra produktionen och tryckningen av min bok "Kvinnan i Klippan." När boken kom ut skulle jag sluta blogga. Trodde jag. Ha ha. Men bloggen ville annorlunda. Dessutom ...

  Kunde inte sova i natt. Kände mig  "konstig" och svettig. Men speciellt varmt var det ju inte.   Vid halv fyra tiden var jag uppe och funderade på att kanske ta en nattlig promenad. Till slut, vid femtiden, gled jag in i dimmornas land och ...

  Lade mig i Slottsskogen med min lilla picknick och försökte få färg på de kritvita benen. Och ansiktet. Där låg jag i två timmar - tills jag kände hur det började göra ont på läppen, precis där jag brukar få munsår. Neeeeeej!! Nejnejnejnejnej! Ja...

  Flås...flås...flås...flås...   Har powerwalkat runt Slottsskogen och tittat på resterna av midsommarfesten. Vi var dock en hel hög med hurtiga motionärer som forsade fram mellan träden :)   Lagom varmt just nu. Men hettan kommer nog a...

         God morgon!Hoppas ni vaknar utan baksmälla :)   Himlen är knallblå! Men i går kväll var det svarta moln på himlen och en kraftig blåst. Och KALLT. Så jag vet inte hur det gick för utomhusfirarna.   Läste att det förr i tiden ...