Om inte folk kommer att lipa när dom läser den här boken, så är det något "fel". För jag lipar hela tiden. Ha ha! Men det är bara för att den börjar bli så underbar!! Alla trådar knyts ihop på ett mirakulöst sätt och den gemensamma nämnaren är kärleken till Moder Jord. Det är den nyckeln som öppnar vägen mellan världarna: bronsåldersvärlden och vår egen.

Jag var så inne i berättelsen om den gamla damen Hildur, som nu får besök av Minya. ( Hildur lever idag 2008 medan Minya levde 1008 f Kr ). Just när jag skrev om deras möte så hörde jag en smäll på mitt golv. Hm, tänkte jag och gick upp för att kolla.  Jag har två konstgjorda växter, stora som träd. En av växterna fällde plötsligt sina löv (??) som hade hamnat cirka två meter från växten? Hur kunde dom flyga hela vägen dit?!

Okej, Minya. Välkommen hit. Hoppas du giller boken :)

Annika - så här är det alltid när jag kommer till slutfasen av mina böcker!

Igår tog jag död på Minya. SHIT, vad sorgligt det var. Jag bara grät och snyftade. Gillar inte att böcker måste vara så här sorgliga!! Sedan blir jag alltid så hysteriskt full i skratt åt mig själv som lipar åt mina egna ord. Ha ha. Helknäppt. Men, som sagt, boken gör ju vad den vill. Dessutom tror jag att de känslor man som författare sätter in i orden, de känslorna väller ut från sidorna och berör läsarna. Det tror jag fullt och fast på!

Minya dog alldeles för tidigt och Skjöld fick själv uppfostra alla deras sex barn. Skrev jag i går kväll. I natt (!) vaknade jag och mindes plötsligt en hällristningsbild jag sett. Men herregud, där var han ju!! Med alla ungarna! Bilden sitter t o m bredvid bröllopsparet!

"I swear to God", som man säger - när jag skrev hade jag inte en tanke på den där bilden. Kanske den fanns i mitt undermedvetna ändå. Eller så är  förklaringen en helt annan.....  För det märkligaste var att när jag i morse tittade på bilden (som ligger på min hemsida) och räknade barnen såg jag att de var sex stycken. Precis det antal barn jag tillskrivit Minya och Skjöld i boken.

Annika - är allt bara "tillfälligheter", eller...? 

---------------

Här kommer bilden en gång till:

I morse blev jag uppringd av Stagepool, som ordnar jobb till skådespelare och modeller. Dom undrade om jag ville lägga upp min annons om bokmodell på deras hemsida, så då gjorde jag det. Har suttit hela kvällen och gått igenom alla mail och bilder som flyter in. (Men några av er tonåringar kanske inte skulle skicka SÅ lättklädda bilder!! Ni vet ju inte vem som tar emot dom!!)

Jag VET ju när jag hittar Minya. (Tror jag). Och jag har redan ögonen på en speciell tjej som fångat mitt intresse. Men mer mail droppar in hela tiden.

För övrigt har Stagepool information om olika arrangemang som jag säkert återkommer till. Här är ett utanför Örebro  17 - 20 juli som jag tyckte var intressant. Det handlar om kampen för att skydda gammelskogen.

Annika - tillbaka i Göteborg efter en timmes stillastående kö på E6:an. Puh. Hatar bilköer!

Nu har jag städat färdigt i sommarstugan...puh! Har varit en kokhet dag men hörde att det spöregnade i Göteborg!

Det har bara vällt in "ansökningar" för rollen som "Minya" på bokomslaget. WOW! Är helt förstummad - t o m uppe ifrån Norrland. Hur skall jag kunna välja?! Jag får nog sätta mig i lugn och ro och kolla alla foton och använda min intuition. Någonstans bland alla de här flickorna finns min Minya. (Kul att se att de flesta som har sökt var 15 - 20 år. Minya är  nämligen väldigt ung i boken när hon gifter sig med Skjöld. Så var det ju på den tiden.)

Annika - som ska äta skinka och potatissallad och sedan styra kosan mot Göteborg igen

Jag behöver en "Minya" för omslaget på boken samt för PR-material. Så häng på nu, om du eller nån kompis stämmer på beskrivningen och gillar att bli fotograferade:

Utseende: Det viktigaste är att du har långt svart eller mörkbrunt hår. Du ska bara fotograferas bakifrån eller från sidan, så ditt ansikte kommer inte att synas. Minya är liten och smal, så det är ett plus om du också är det.

Klädsel: Eftersom det ska vara forntid skulle en lång omönstrad kjol vara bra. Men vi löser det....

Plats: Jag vill använda autentisk miljö, så fotograferingen blir på Bohus Malmön, 1 mil från Kungshamn i Bohuslän. Eventuellt fotar vi uppe vid hällristningarna i Tanum också. Du skall helst bo i Göteborg eller Kungshamn eller någonstans däremellan. Du får gärna bo längre bort, men då får du själv ta dig till en mötesplats längs med den här sträckan. Sedan erbjuder jag skjuts till fotoplatsen.

Tid: Det kommer att ta en heldag. Vi bestämmer gemensamt någon dag under sommaren som passar oss båda.

Ersättning: 300:- samt lunch, middag och kaffe. När boken kommer ut får du tre böcker gratis samt får köpa ytterligare böcker för halva priset. Ditt namn kommer att nämnas i boken såvida du inte vill vara anonym.

Inga förkunskaper behövs!!  Men jag behöver ett foto av dig, helst helkroppsfoto men har du inte det kan du skicka ett porträttfoto. (Jag vill se det långa mörka håret!) (Peruker godtages inte!) Ha ha!

Jag börjar så här och ser om jag får napp, annars lägger jag ut det på hemsidan. Eller försöker norpa någon tjej på Avenyn (ha ha).

Är du intresserad eller har någon kompis som skulle vilja pryda ett bokomslag? Skriv en kommentar här på bloggen eller gå till www.bcbooks.se och mejla eller ring. Kontaktuppgifterna står längst ner.

Annika -  som undrar: var är du, Minya??! :)

Yohooo, vad det går undan nu! Boken väller ut, som en kanonkula i flykt.  Den blir så bra, jag är förstummad! (Ja, jag kan ju säga så för det är liksom inte JAG som skriver boken - den skriver sig självt!) Herregud, jag skulle använda hela sommaren till att skriva  - och om det fortsätter i samma takt är den klar om en vecka! Men vad ska jag göra sen??! Jojo, det tar tid att rätta, skriva om, ändra och sådant - men inte mer än ytterligare någon vecka.

Oh my God, tänk om den tänker bli en bok till! Eller en trilogi - som Svarta Katten!! Jag har massor med material kvar jag kan skriva om och dessutom kommer den att sluta med ett stort "VAD HÄNDE SEDAN?" (Ja, inte att den slutar med en stor gåta, liksom, men alla mänskoöden...vad hände med dom?)

Oh hjälp. Tänk om den tänker fortsätta att skriva sig hur länge som helst.....!

Annika - som  har noll koll, försöker bara desperat hänga med boken....

----------------

Jag hann faktiskt med en morgonpromenad och kom förbi det där stället där skogsbranden härjat i april. Så här svart och bränt var det...

Och så här ser det ut nu! Fantastiskt hur livet återvänder och övervinner allt det svarta!

Oj, glömde ju berätta: jag skulle ju upp till Vitlycke för att leta efter något. Och jag hittade det - mannen som fanns avbildad på en hällristning:

När jag hittade den här ristningen i en bok och på en hemsida, visste jag att mannen inte var Tor utan en av personerna i min bok. Enligt handlingen i boken måste han emellertid finnas i närheten av Brudparet. Helst på samma häll - men en häll i närheten skulle också funka. Så jag måste upp och försöka leta rätt på honom. Allt jag visste var att han fanns någonstans i Tanum. (Och där finns mer än 500 ställen med inristningar!)

När jag kom upp till Vitlyckehällen hittade jag honom - han fanns bara två meter från Brudparet! Allt stämde perfekt! Precis som med Skjölds grav.

Annika - imponerad och inspirerad

Yohooo, vad häftigt!

Sitter här i kväll och skriver på en stor scen i boken - en otäck scen. Den onda shamanen som sålt sin själ till dödsgudinnan kommer till Minya för att avkräva sin betalning: hennes förstfödda son! Mörkret lägrar sig över klipporna uppe i Bohuslän, blixtarna korsar himlen och vågorna går höga när den mörka mannen sveper in trakten i dimma. Det hjälper inte hur mycket än Minya ropar på Freja.

Precis när jag skriver om detta bryter världens åskstorm ut! Ojojoj, vad det blixtrar och mullrar ute!! Nästan lite läskigt.

Tack för hjälpen, Tor! Vilken inspiration jag fick!! :)

(Kanske måste vara försiktig med vad jag skriver....hmmm...)

Annika - skriver så det glöder