Jag är så glad att jag körde upp till Vitlycke i går, det var verkligen trevligt!

Mina kompisar hade kommit ända från Tidaholm för att vara med och vi tog ett varv runt alla fornristningar (där vi mötte två sydamerikanska indianer som hade massor med frågor om vår fornkultur).

Midsommarstången restes, "arkeolog-Lasse" och hans fru höll tal. Mycket folk hade kommit:

Jag och mina kompisar njöt av musiken från Alfheim - som spelade irländsk folkmusik - samt bronsålderskebab (!) och lite annat gott: 

Ett bröllop på denna speciella dag! Så underbart! Stort grattis till brudparet!:

Sedan var det dags för offerceremonin. Vi gick i fackeltåg från bronsåldersbyn till offersjön, ledda av en "shaman" och en man som blåste i bronsåldersfolkens stora horn.

Väl framme vid offerdammen gjorde vår "shaman" en ceremoni med skallror, yxor och trummor. Han knackade även in en skålgrop i en sten. Därefter skulle våra eldar offras:

Våra eldar skickades ut i tjärnen som ett offer till Odens mor:

Hemma igen. Puh, rätt trött - men vi hade jättetrevligt. Får ge er alla detaljer i morgon.

Midsommarstången måste jag bara få visa er för den var - underlig! :)

Annika - på väg i säng

------------

Detta är en urgammal tradition från norra Bohuslän - så här ska en majstång se ut! Halsbandet är gjort av äggskal! 

Nu har jag äntligen bestämt mig hur jag ska spendera dagen. Det har varit lite snurrigt här - folk som har blivit sjuka, planering som måste ändras, nya besked m.m Så jag har velat in i det sista. Jag hade hoppats jag skulle kunna vara i stugan, men min son har fyllt den med sina kompisar. Så jag håller mig faktiskt därifrån. :)

Idag, på sommarsolståndet, firar Vitlycke muséum sin midsommar. De firar med fornnordiska och historiska traditioner. (Och på rätt dag). Midsommarstången är i form av en kvinna - en gammal bohuslänsk tradition. (Hade ingen aning!) På kvällen blir det fackeltåg till offerdammen, där en offerceremoni hålls till vår fornnordiska gudar - så autentisk som vi kan få den så här i moderna tidern.

Jag tvekade om jag skulle köra upp - det är ju 40 mil fram och tillbaka - och jag måste hem sisådär mitt i natten. Så jag avvaktade för att se hur vädret skulle bli. Det blåser så gräsligt här på västkusten!  Men äh...hur många gånger får man uppleva något sådant här på en av våra förfäders mest heliga platser?! Och jag har ju liksom inget annat för mig....

Återkommer i morgon med foton!

Annika - på väg tillbaka till forntiden

-------------

Åskguden Tor? Eller en av huvudrollsinnehavarna i min bok:

Just idag, 21 juni, ordnar The Morning Star Institute en särskild samling vid Bear Butte i South Dakota. Institutet, som drivs av indianer, kallar denna dag för "National Sacred Places Prayer Days", vilken anordnas för sjätte gången och inbegriper många platser som är heliga för indianerna. 

Kärt barn har många namn!

Det är en viktig dag, vad vi än kallar den! Skänk en tanke till Moder Jord idag då ljuset aldrig har varit så närvarande! Den längsta dagen på året.

Annika - funderar på vad jag ska göra idag

Idag fick jag ett massutskick från Paula beträffande WPPD.

Jag publicerar det här. Det är inte ett nytt meddelande utan i stort sett samma som gått ut tidigare år.

Jag kommer att ta ner min hemsida WPPD.se om någon vecka, så det ligger kvar ett tag till.

Sedan jag gjorde mitt senaste inlägg om WPPD har jag fått höra att vissa människor har skickat runt mail där det förekommer instruktioner omkring WPPD som enligt uppgift skall komma från Arvol. Jag kan säga på rak arm att det gör dom inte. Arvol håller inte på med New Age och skulle aldrig uttrycka sig på det sätt som dessa mail ger utlopp för. Tråkigt att man inte kan respektera en ansedd andlig ledare utan istället använder honom för egna syften.

Annika - firar sommarsolståndet på mitt eget sätt i morgon

Stången kom upp i år som alla andra år....

Hjääälp, vad den lutar. Vinden var minst sagt FRISK - så lite läskigt var det.

 Vallda folkdanslag underhöll:

Sedan tillbringade jag och min kompis två timmar över kaffekoppen med vilda diskussioner om Minya och Skjöld. Som vanligt har jag ingen aning om hur boken skall sluta. Men det löste sig över en kopp kaffe. Allt trillade på plats. "Den här boken blir en bestseller!" sa min kompis. Ja - den blir i alla fall något helt annat än vad jag tänkt!! Och jag är helt förstummad! Ojjjj!

Men en sak återstår - jag måste tillbaka till Vitlyckehällen och leta efter...något. Och om jag hittar DET, då blir jag nästan "rädd" på allvar. Nej, inte rädd. Bara mållös. Mer info kommer :)

Annika - som äter ännu mer jordgubbar för att bli ännu mer förgiftad (fniss)

Önskar er alla ute i landet en härlig, underbar midsommar, vad ni än gör, var ni än är!

Midsommarstänger har hittats på hällristningarna i Bohuslän - så möjligtvis är den här traditionen mer än 3000 år gammal! Är det inte läckert?! 

HA EN UNDERBAR DAG!

Annika - som satt på Bear Butte i South Dakota förra midsommaraftonen. Aaaah, det var härligt! 

Nu gör jag ett sista inlägg om World Peace and Prayer Day. Som inte blev någon "hit" (haha)  Jag hade en plan att samarbeta med Vitlycke Museum för att göra något kopplat till WPPD vid sommarsolståndet. Muséet var mycket positiva. Så jag kontaktade Paula och Arvol för att få lite "guidning" - det är ju deras "varumärke", så jag ville helst ha med mig några ord från Arvol. Men jag fick noll respons. Så jag tröttnade och struntade i det.

Mina kära präster söder om Göteborg genomför dock sin WPPD. Väldigt kul! Jag skickade över infon till Paula i hopp om att den skulle läggas ut på nätet. Ingen respons där heller. Inte ens en liten "glädjeyttring" över att Svenska Kyrkan hjälper Arvol. Synd om prällarna - de gör ett jättejobb! Inte heller fick vi någon respons på vår mini-WPPD som Världen i Våra Händer arrangerade för ett år sedan.

Sååå...det känns som om det där med WPPD inte var speciellt viktigt och nu är jag snarast glad att jag inte planerade något större! Nu har jag i alla fall försökt att hjälpa till....

Annika - som är tillbaka i stan och lyssnar till regnets plaskande. En regnig midsommar? Det har väl aldrig hänt förr?! Ha ha ha!